Nizza liggande fregatter och ångfartyg. Pä torget Mondovi nedstörtade de på framsidan af kyrkan la Consolata befintliga fyra småtornen. Allt folket uppsökte springande öppna platser och bredare gator. Kyrkklockorna började ringa som om de blifvit satte i rörelse af menniskohänder. I Robilante blefvo alla hus mer eller mindre skadade. Det obeskrifliga hemska dån, som vanligtvis åtföljer jordbäfningar och som ej låter förvexla sig med vanliga vindstötar, synes hafva varit mera bullrande och förfärligt på djupet än i jordens öfre regioner, såsom fallet var i Cuneo, hvarest denna afgrundsmusik alldeles icke afhördes oaktadt stötarne voro ganska starka. Denna jordbäfning är den tredje, som inträffat i Piemont under loppet af är 1854. För indovustri-idkare. Inför civilingeniörernas förening i London upplästes vid en sammankomst i sistl. December månad en afhandling af hr Braithwaith, rörande ett ämne, som högeligen intresserar de fleste fabriksidkare och specielt all byggnadsindustri: neml. om metallers bristning. Förs:s uppmärksombet hade riktats på denpa punkt genom flera o lyckshändelser, hvartill orsaken hittills icke kunnat utletas. Genom att noggrannt taga i betraktande alla dervid föresallna omständigheter, och undersöka de brustna metallernas beskaffenhet, har han likväl blifl vit föranledd att anse alla dylika bändelser böra tillskrifvas metallens fortskridande försämring, den han bar trott sig böra beteckna med namnet trötthet. I statiskt tillstånd kunna metallerna, ehuru underkastade en stark tryckning eller högst betydlig sträckning, under lång tid fortsara att utan bräckning bära sin börda, om de än böja sig genom verkan af den tyngd, som trycker på dem. För detta ändamål fordras likväl att deras hvila icke störes, att den stråckning de underkastas icke är intermittent eller för ofta förnyas. Om åter ombytena mellan metallernas ansträngande och bördans berttagande eller förminskande upprepas, undergå atomerna skakningar och rubbningar i läget och metallernas struktur förändras, så att den del som underkastas förnyade sträckningar, försämras tilla dess han slutligen brister. Samma ledsamma resul tat kan äfven blifva en följd af häftiga stötar, sedan metallen förut är underkastad en viss tyngd: det kan till och med förorsakas af en enkel förändring i det närvarande tillståndet, derigenom att denna tyngd plötsligen borttages. Till stöd för sin åsigt anförer hr Broithwaith flera exempel, hvaribland må nämnas det som hände i ett bryggeri i London, der en vattenre servoir, som under flera års tid uppburits af tackjernsstänger, helt oförmodadt störtade ned genom dessa stängers bristning och dödade samt sårade flera arbetare. Under efterforskandet af orsakerna till denna händelse fann man atttackjernsstängerna icke varit nog starka för att uppbära tyngden i obestämd tid samt att reservoiren, som än var full och än mera eller mindre tom, genom sin omvexlande tyngd hade förorsakat täta böjningar, hvilka omvexlade med de sormförändringar. som voro en följd af stängernas elastiska reaktion, så att till följd af dessa rörelser metallen till sin fysiska beskaffenhet allt -mera försämrats tills den slutligen brast. Författaren har derjemte åberopat en mangd andra exempel, äfvensom han undersökt verkningarne att det slags uppsvällning som pistonernas motstånd i lokomotiven och ångans tryckning sträfvar att frambringa på de ytor, som omgisva rören och han har påstått att denna uppsvällning kan genom en rent mekanisk verkan åstadkomma bristningar. Slutligen försäkrar hr Braithwaith, att om metallstängerna eller stöden erhålla passande dimensioner och om tyngden icke får öfverskrida den gräns, som kalkylen bestammer, behöfver man icke frukta någon fara; men han tillägger att de upprepade böjningarne inom långa eller korta mellantider kunna, såvida de äro tillräckliga att åstadkomma en permanent formförändring, medföra vådor, hvilka icke på annat sätt kunna aslägsnas. än att man oupphörligt vakar deröfver och genast borttager de styeken, som befinnas för svaga och ersätter dem med andra. Denna vaksamhet, som bör sträcka sig till alla delar af en byggnad, hvilka äro de bärande, kan ensam förekomma olyckshändelser och återgifva eller stadga förtroendet till metallerna såsom byggnadsmateriel. (P. T.) Ete upptäräde I den förmiäma verldem. Man läser i en Pariser-korrespondans följande lisliga skildring: En af saisonens första baler i Paris har varit skådeplatsen för ett uppträde, hvaraf gästerne blott fått göra bekantskap med den roliga sidan. Den sorgliga deremot har undgått dem. Den förefanns likväl der hotande och förfärlig. . . . Se här händelsen, som är sådan, att man knappt kunde tro den möjlig i vår tid och med våra seder, och dock har den tilldragit sig för åtta dagar sedan. För två år sedan gifte sig ett ungt fruntimmer från Bologna med afkomlingen af en historisk slägt från Milano, markisen della R.... Den ne egde blott sitt namn, då deremot Bolognesiskan var en rik arftagerska på mödernet. Hon hade blifvit häftigt kär i den unge mannen, och giftermålet gick sålunda lätt för sig. Allt aflopp lyckligt under det första året. Sistlidne sommar hade de unge makarne gjort en utslygt till Venedig och derstädes äfven gjort bekantskap med en parisisk familj. Bland medlemmarne af denna senare fanns en ung enka, mycket vacker, mycket liflig, riktigt förtrollande och framförallt prydd med det präktigaste blonda hår, som någonsin en Ophelia eller en Eva kunnat drömma om. Markisen R.... blef förtjust i detta hår, till stor för tret för sin unga fru, kring hvars panna en Bianca Capellos, en Katarina Cornaros eller en Guilietta Capulettis mörka lockar böljade. En månad förflyter, och damen med det blonda håret försvinner; en månad derefter finner markisen en förevändning att resa till Rom, och nu styrer han sin kurs på Paris, sannolikt på grund af ordspråket: alla vägar bära... etc. Han har knappt i fjorton dagar trampat våra trottoirer, då markisinnan, återkommen till Milano, derstä des sår erfara, huru förunderligt magnetnålen å mannens kompass borjat missvisa. En väninna från Paris underrättar henne, att mannen besöker italienska teatern i sällskap med en af de blondaste af hufvudstadens blondiner; några andra tillfälligheter bidraga vidare att uppröra markisinnan, och hon förklarar nu sin bror, att han i ögonblicket måste följa henue till Paris. Likväl fördrojes resan en dag genom en högst egen efterspaning. Uti Italien hafva historiens stormiga skiften qvarlemnat uti en mängd patriciska familjer åtskilliga sorgliga traditioner, upprörande minnen, och stundom rätt märkvärdiga föremål. Jag har 1846 sett en af de namnkunniga kristalldolkarne, hvilka gjötos på ön Murano i Venedigs laguner, och i hvilkas klingor ett frätande gift infördes. Oslret nedstöttes, klingan, urholkad vid fästet, afbröts lätt genom en beräknad rörelse af handleden, och det dödande giftet ufnoar i cåret ! Man kunde tra att detta förfärliga va