dyra delen af handelsslottan, för hvilken en eller annan förspilld dag under resan ej är så dyrbar, torde omgången vid desammas behandling ej ännu anses leda till svårare klagomål. Annat är likväl förhållandet med andre kommande och afgående varor, som uppläggas eller afnämtas i sjelfva staden. För dessa användas i allmänhet nyare och dyrbarare fartyg, för hvilke någre dagars uppehåll vid hvarje resa är af väsentlig vigt; och illa b tjenad blir lastegaren att mottaga dylika varor på redden i pråmar, der desammas lossande medför väsentliga kostnader och risk för ömtåliga varors skadande. På sätt vi förr antydt öfverensstämmer ej ett dylikt behandlines-ätt med nutidens fordran, och än mindre med den närmaste sramtidens. Det torde ej få anses oväntadt om, under sådane förhällanden, den varutrafik, som kan söka sig annan väg, äfven tager den, eller om de fartyg, som blifva bättre betjenade i andra hamnar, heldre söka sysselsättning der. Det vore alltför illa om efterkommande skulle hafva skäl att beklaga sig öfver en sådan utgång och då kunna med fog tillskrifva densamma nutidens efterlåtenhet och tröghet. Änskönt Göteborg af sitt läge är anvisadt att blifva en af nordens förnåmsta handelsplatser, är dock denna fördel ej större, än att den kan väsentligen motverkas af försumligheten att rätt begagna densamma. Då den beslutade jernvägen öfver Jutland blifvit fulländad, uppstär i Fredrikshamn en plats som i fråga om en del affärer kommer att täsla med Göteborg, och staden Malmö, missgynnad af dess öppna redd och den betungande Öresundstullen, har visat att ändamålsenliga åtgärder för rörelsens underlättande kunna motväga dessa olägenheter. Vi hafva det varnande förhållande för oss, att en del varor, som ingå i stadens handel, eller hvars naturliga väg är öfver Göteborg, redan börjat tullbehandlas på andra orter, under det att stadens köpmän, från andra angränsande bamnar bedrifva export af ortens produkter. Det vare dock dermed ej uttaladt något slag af missundsamhet öfver andra platsers framgång och utsigter. Göteborgs trafik är af det omfång, att om densamma ej missvårdas den tillåter stadens vidare utveckling, utan hinder för angränsande platsers fortkomst; och vi hoppas att den tid ej skall komma då Göteburgs köpmän hafva skäl att med missundsamhet se andra närgränsande platsers förkofran. Denna tid kan likväl komma och den måste komma om Göteborg ej söker att motsvara sin tids fordrinsar. Dertill anse vi i första rummet höra att staden förses med tillräckliga och beqväma tilläggningsplatser för såväl den utländska som den inlandska trafiken, äfvensom ett nytt ändamålsenligen inrättadt tulloch packhus. Hela den strand, som utgör stadens gräns mot Göta elf, från Jerovågen till Lilla Bommen, egnar sig förträffligt för anläggning af kajer och strandgator. hossa stränder böra ock på detta sätt göras gagneiga. Redan för sju år tillbaka väcktes frågan om behöfligheten af dylka anläggningar. Den har derefter, med en tröghet som föga öfverensstämmer med nutidens grundprincip och trafikens dagligen ökade behof, genomgått de vanlige remisserne. Enda frukten deraf hitintills lärer vara, att stadens magistrat, på ansökning af några enskildte innebyggare i norra delen af staden och efter sframstallning af befälhafvarne å en del ångfartyg, i strid mot såväl borgerskapets äldstes som drätselkommissionens och handelsföreningens yttranden, beslutat att inloppet till Lilla Bommen skall uppmuddras och förses med kajer, samt tillika bestämt, att samma arbete skall äga företrade framför hvarje annat af likartad beskaffenhet.