Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1855, sida 2

Constitutionel har bref från lägret utanför Sebastopol af den 30 December. Vädret förbättrades och förstärkningarne inträffade oafbrutet. Ryska operationslinien hade blifvit mycket utsträckt; 12:te divisionen (Liprandi) höll positionen vid Belbek besatt, 2:ne andra divisioner stodo från Tschernaja till Katscha, en division var qvar i Simferopol, som besästades, kavalleriet observerade Eupatoria. — En telegrafdepesch till samma tidning från Marseille sörmäler, att Fransmännen den 3 Jan. öppnat elden emot mastbastionen. Denna notis skulle vara ankommen med ,Hydaspes som den 5 lemnade Constantinopel, men då den icke varit synlig i Monitören, har man skäl att betvisla dess tillförlitlighet. Befolkningen i Eupatoria har, enligt bref till Patrie, mer än tredubblats, enär den tartariska befolkningen på Krim dit tagit sin tillflykt undan ryska tyranniet. Man läser i ,Militär-Zeit.:: I Odessa blef Turkarnes landstigning vid Eupatoria bekant den 28 December. För att förekomma en coup de main emot Perokop detacherades redan nämnde dag divisionen Pavlofl, brigaden Wrangel och 4 dragon-regimenter under general Montresor emot Armjansk till och togo ställning på den landtungan beherrskande vägen. Lätta uhlandivisionen Korff hade alltjemnt sitt vinterqvarter i närheten af Eupatoria, med högqvarteret i Sak. Ett regimente Donska kosacker hade stött till den såsom förstärkning, och det hette, att den i början af Januari, liktidigt med hufvudarm6en, skulle angripa staden. För att emellertid betrygga förbindelserna med Perekop, dragas förstärkningar dit från Odessa. Inalles stå vid Perekop 50,000 man, hvilka vid ställets otillgänglighet från sjösidan, äfvensom de för ett anfall från Krimska sidan ogynnsamma terrängförhållandena torde vara tillräckliga att möta ett anfall. Den 8:de divisionen hade den 28 Dec. inträffat i Baktchiserai ocht mönstrades af Osten Sacken, hvarvid han tackade samtliga trupperna för deras förträffliga hållning. Samma tidnings senaste notiser fr. Krim äro af d. I och fr. Varna af den 2. Något afvikande från franska och engelska notiserna förmäla de, att den fuktiga, kalla väderleken fortfor; blott om morgnarne bildade sig is på kusten vid Varna och Eupatoria; regnet och snön försvårade inoch utskeppningen af trupperna och krigssörråden. Bland turkiska trupperna i Varna hade koleran åter utbrutit, men den hade icke döden till följd; vida mera oroande låta underrättelserna från Trapezunt och Konstantinopel rörande asiatiska pesten. I Berlin har varit utspridt ett rykte, att pesten utbrutit i lågrat utanför Sebastopol, men Nat. Zeit. tror sig ur den säkraste källa kunna mecdela att detta rykte saknar all grund. RYSSLAND. Furst Paskieullsch har den 4 Januari inträffat på kejserliga slottet Gatschina i närheten af hufvudstaden. Han synes alltså hafva blifvit rådfrågad, innan Gortschakoffi Wien befullmäktigades att antaga de 4 punkternas tolkning. ENGLAND. En af detta lands utmärktaste militär auktoriteter, gen. Sir H Douglas, har uttalat sina åsigter om de orsaker, som hittills hindrat framgången af företaget emot Sebastopol. Dessa orsaker äro hufvudsakligen söjande: Engelsmännen gingo till Krim med en allt för svag armå, hvars helsotillstånd till på köpet icke var tillfredsställande, och inskeppningen ägde rum i en för ett sådant företag alltför framskriden årstid. Af dessa olägenheter återverkade den ena på den andra, och hade icke de allierade visat ett hjeltemod och en ihärdighet utan like, skulle de ha dukat under för deras soljder. Den första verkan af invasionshärens svaghet bestod deri, att den såg sig nödsakad att öfvergifva den bästa operationslinien emot sastningen. Hade de allierade varit starka nog att fullfölja sin seger vid Alma genom intagandet af väl valda ställningar emellan denna å och Sebastopol, genom en lycklig stormning på fiendens förskansade läger vid Belbeks mynning och genom en ordentlig inspärrning af Sebastopol från norra sidan, så skulle det nu förmodligen se helt annorlunda ut på Krim. Att man uppgaf planen att angripa fästningen från norra sidan, derigenom öppnade fienden en oafbruten förbindelse med Perekop och blottade sin egen svaghet, var orsaken till de flesta svårigheterna, på hvilka man senare stötte. Under de en gång förevarande ogynnsamma förhållandena var dock marschen till Balaklava förmodligen den bästa utväg, som de allierade kunde välja. Den genom den oblida årstiden, genom umbäranden och ansträngningar förorsakade dödligheten i lägret ökades ytterligare genom det sjukdomsfrö, som en stor del af sennnorna redan fört med sja från Varna öfver