OIVGCIOÖCII 170d190115 J)OCIUANI. ENGLAND. Den ministerielle Globe uttalar sig skarpt emot Förenta Staternas bemedling i kriget emeilan vestmakterna och Ryssland. Samma tidning ser i engelska amiralitetets påbud om blokadens förnyande i svarta hafvet och kejsar Napoleons tal till sitt garde betydelsefulla tecken, att hvarken engelska eller franska regeringen är sinnad att sluta fred, om icke Ryssland frivilligt gör de eftergifter, som man i vidrigt fall skall aftvinga det. — Afven Times anser 3:dje punkten, hvilken åsyftar att omintetgöra Ryssland öfvervigt i svarta hafvet, komma att bli den värsta stötestenen för fredens återställande. — I Canada ha insamlats 20,000 för den patriotiska fonden. — Iill J. des Dåebats skrifves från London under d. 5, att, derest ej något händer på Krim, som kan befästa ministeren, kan den knappast hålla sig denna månaden ut. PREUSSEN. Kamrarne äro nu åter tillsam mans, men deras förhandlingar betraktas i landet med en likgiltighet, som icke kunde vara större, om det gälde en chinesisk eller japanesisk församlings debatter. Första kammaren har imellertid antagit en proposition, som för sin befängdhet är egnad att ådraga sig en viss bedröflig uppmärksamhet. Denna proposition åsyftar nemligen ingenting mindre än de 1848 afskaffade feodalrättigheternas återinförande. FRANKRIKE. Det lagförslag, som framlagts för lagst. församlingen beträffande soldatutskrifningen för i år, bestämmer de utskrifnes antal till 140.000 man. SARDINIEN. Diskussionen af lagförslaget om klostrens upphäfvande tog sin början i dep. kammaren d. 9 dennes. En alla erkebiskopar, biskopar och general-vicarier i hela riket undertecknad protest emot detta lagförslag har adresserats till båda kamrarne. Denna protest är ytterst vidlyftig och åsyftar att visa att den ifrågavarande lagen är orättvis, olaglig, fientlig emot katholska kyrkan, samhällsvådlig, med ett ord ett akta djefvulns verk. SPANIEN. Rörande tillvagabringandet af lånet till betäckandet af den genom konsumtionsafgiftens upphäfvande uppståndna brist i statskassan läser man följande i en skrifvelse från Madrid af d. 4 dennes: Finansministern Sevillano församlade i dag de förnämsta bankirerna hos sig för att underhandla med dem om lånet på 40 millioner. Han utvecklade för dem, att ett national-lån s. n. vore omöjligt och att de derför måste betäcka detta lån. Frågan om räntan diskuterades först. Sevilla no ville hafva den bestämd till 6 2, under det bankirerne fordrade 8; man kom slutligen öfverens om 7 Å. Banken San Fernando öfvertog derefter 10, huset Rotbschild 6, flera andra bankirer 7 mill. Några bankirer ville icke teckna. Sevillano sade dem, att då de icke ville, så skulle han sjelf betäcka resten af lånet; han önskade för öfrigt, att de icke en dag måste blifva tvingade att gifva, hvad de nu vägrade att godvilligt erbjuda. Sevillano har afstått från sin lön som minister; den skall användas till anskaffandet af uniformer åt obemedlade nationalgardister. I Cortes möte d. 4 öppnades en mycket vigtig diskussion. Det förekom nemligen ett förslag af dep. Barrera, enligt hvilket lagarnes kongliga stadfästelse hädanefter för alltid skulle upphäfvas i Spanien. Mot den i Barreras förslag uttalade åsigt stodo 2:ne andra, af hvilka den ena, representerad al Moyans fordrade kunglig stadfästelse för alla, älven de af de nuvarande Cortes stiftade lagar, medan den andra, al regeringen adopterade, ej anser den kungliga stadsastelsen för erforderlig för de af de nuv. Cortes stiftade lagar, men deremot vill hafva den upptagen i författningen såsom väsentlig för alla framtida lagar. Barreras förslag förkastades med 144 emot 168 röster. Den 5 fortsattes discussionen om de begge andra principerna, men man kom icke till något beslut, utan förhandlingarne uppskjötos ytterligare till följande dagen. Det råder dock knappast något tvifvel derom, att den af ministeren hyllade åsigten blir den segrande. FÖRENTA STATERNA. En senator, herr Chase, har visat sig äga nog mod att väcka proposition om slafveriets afskassande. En expediton afgår under öfverste Kinney till Central Amerika för att der anlägga kolonier och grunda en federativ republik. SCHWEIZ. Då denna republik 1848 gaf sig en ny statsförfsattning, blefvo de for landet vanhedrande militärkaputalationerna med de italienska regeringarne förbjudna, men de öfverenskommelser i denna väg som existerade, emellan Neapel och några kantoner fingo dock bestå tills de tilländalupit, d. v. s. för största delen ibland dem ända till innevarande år 1855. Konung Bomba, som icke utan förskräckelse kunde tänka på att mista sina Schweizare, förutan hvilka han icke tror sig kunna hålla sina undersåter i styr, berättas hafva inlåtit sig i direkta underhandlingar med Schweizerregi