Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1855, sida 2

Mest ändamålsenlig är de lätta insanteribataljonernas unisorm; i stället för den roda rocken med hvita snören och hvitt lädertyg bära de en helt och hållet svart uniform, som ej lemnar någon sigtpunkt. De högskottska regimenterna bära sin nationaldragt, den s. k. Kilds, en veckrik skjorta, under hvilken man ser de kraftiga benen, som blott till litet öfver ankeln betäckas af rutiga damasker. I England är värfningssystemet ännu bibehållet; soldaten värfvas vid infanteriet på 7, 14 eller 21 år, vid kavalleriet på 10, 16 eller 24, vid artilleriet på 12, 16 eller 21 år, får hög handpenning, en sold tre gånger så stor som den ryska soldatens, och förträfflig kost. Naturligtvis utmärker sig den värfvade soldaten just icke genom sedlighet, och han måste hållas under sträng tukt, och prygelstraslet användes ännu, ehuru blott efter krigsratts dom. I fält visar den engelske soldaten ett lugnt, orubb ligt mod. ÅFransmannen slåss för att manövrera, Engelsmannen manövrerar för att slåss, har en general sagt, och detta omdöme gäller isynnerhet bajonettanfallet, i hvilket en engelsk linie utvecklar en nästan oemotståndlig kraft. Den engelske officern kan, ehuru han köper sin plats, godt mäta sig med andra; vetenskaplig bildning finnes isynnerhet vid artilleriet och bland ingeniörerna, och om det än fattas officerarne vid de öfrige korpserna en högre bildning, så ersätta de detta genom praktisk duglighet. En obefläckad beder, anständighet och tapperhet äro vilkor, utan hvilka en engelsk officer ej tåles af sina kamrater. Lönen är högre än i något annat land; en premierlöjtnant t. ex. har 2,320 sv. Rdr om året. (Forts.)