De europeiska Stormakternas Armeer. (Forts. fr. N:o 9.) Engelska armn består af gardet, som räknar 1,308 man kyrassierer i 3 regimenter och 5,260 man infanteri i 3 regimenter; linien, som har 2,833 man tungt och 4,257 man lätt rytteri samt 84,866 man infanteri i 99 regimenter; artilleriet, som räknar 12 bataljoner a 8 batterier med 11,299 man och 576 kanoner samt 7 sqvadroner ridande artilleri med 646 man och 42 kanoner. och slutligen ingeniorerna, hvilka räkna 2.465 man. Hela styrkan utgör således 112,934 man med 618 kanoner, i hvilken summa dock ej äro inberäknade det ostindiska komgagniet soldater, eller kolonialkorpserna i Canada och Sydafrika, eller på Malta, Ceylon, Newfoundland och S:t Helena. Dessa tal visa huru föga hören står i förhållande till flottan, hvars utveckling alltid blifvit favoriserad; men det är klart att ett så rikt land som England med sina väldiga arsenaler, sina ofantliga vapenfabriker, sin starka befolkning, sina förträffliga hästar, i hög grad skulle kunna öka sin härs storlek. I krigen mot Napoleon deltog England med omkring 90,000 man, och denna styrka kunde äfven nu användas i ett krig på fastlandet. Härens tillstånd är föröfrigt ännu nästan detsamma som vid Waterloo; hertigen af Wellington var konservativ till det yttersta, och blott artilleriet, som hade en mera sjelsstandig ställning, kunde hålla steg med tiden och de nya uppsinningarne. Först nu har kavalleriet fått längre sablar med parerplåtar till handens skydd, men uniformen består ännu af samma styfva rockar, och i Orienten har denna obeqväma drägt ofta framkallat slaganfall och svimningar. För öfrigt är utrustningen förträfflig, dock har hvarje soldat för mycket att bära,