Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 januari 1855, sida 2

soglalåt? ENGLAND. Utom berättelserna srån deras egna korrespondenter, heter det i en skrisvelse från London af d. 29 Dec., bafva tidningarne i den senare tiden innehållit skrifvelser från enskilta personer, dels från lagret utanlör Sebastopol, dels från olika trakter al England, i hvilka det deduceras, att ministeren, härens öfverbefälhafvare lord Hardinge, eller Sir J. Bourgoyne, genom sitt oförsvarliga förfarande bära skulden till de olyckor, af hvilka expeditionsarmåen hittills hemsökts. Det sätt hvarpå kriget föres underkastas en skoningslös kritik och Times angifver tonen. Ministrarne och generalerna, heter det i dessa skrifvelser, tillbakavisade icke endast sakkunnige mäns råd, utan försmådde äfven att pröfva vigtiga upptäckter i artilleriväsendet, ehuru degosta erbjödos dem på det mest oegennyttiga sätt. De höllo i med den gamla slentrianen och stödde sig som vanligt på Wellington, liksom om kemi och mekanik icke gjort ofantliga framsteg på de senaste 40 åren. M. Chron. gör sig derför nästan löjlig, när den ena dagen efter den andra påstår, att det ej finnes någon anledning till att klaga, medan den offentliga meningen deremot sympathiserar starkt med Times, som oaslåtligen agiterar mot hertigen af Newcastle, lord Raglan och kommissariatet. Times står icke eller mera ensam med sina åsigter, i det M. Post, Daily News och nästan alla veckobladen hafva slutat sig till den, för att icke tala om oppositionsbladen, som från början bekämpat styrelsen för dess sätt att föra kriget. Förkastelsedomen öfver de styrande är allmän och, derest man får tro Advertiser, har oppositionen för afsigt att straxt vid parlamentets sammanträdande föreslå ett misstroendevotnm emot krigsministern. För en vecka sedan skulle man hafva ansett ett dylikt steg för aldeles onyttigt, men nu hoppas man deremot kunna påräkna en betydlig majoritet. Globe af d. 29 Dec. försöker visserligen att taga regeringen och kommissariatet i försvar emot pressens angrepp och enkannerligen emot beskyllningarne i Nimes; men den innehåller icke någon egendlig vederlängning, ja den bemödar sig ej ens att väcka tvifvel emot det påståendet, att trupperna aftäras af brist på lifsmedel och kläder, medan hela laddningar deraf ligga i Balaklavas hamn, utan åtnöjer sig med att hänvisa till slagen vid Alma och Inkerman, liksom om någon betvislat engelska armeens och dess anförares tapperhet. KRIM. Courier de Marseilleäk meddelar söljande bref från lägret vid Sebastopol den 12 och 13 Dec. Söndagen den 10 klockan half 9 på aftonen i storm och mörker gjorde Ryssarne ett utfall med en temligen betydlig styrka från hamnbatteriet, som ligger midtför de längst framskjutna franska verken. Gynnade af det tjocka mörkret, lyckades det dem att närma sig de franska batterierna på 60 alnars afstånd, Det gjordes genast alarm, men, innan våra trupper voro särdiga, hade Ryssarne nått batterierna och de hade begynt att klättra upp på dem. Osverraskningen var dock blott ögonblicklig. De af Ryssarne, hvilka det lyckats att komma innanför våra verk, dödades och Fransmännen, 7 å 800 man angrepo sienden med bajonetten. Ryssarne flydde och förlorade flera hundrade i döde och fångar. Fransmännen förföljde dem ända till stadens vallar. För att skydda reträtten, öppnade alla fästena sin eld, men utan att skada Fransmännen, som noga kände alla afvexlingarne i terrängen. Inemot kl. 1 om morgonen gjorde starka afdelningar ryskt infanteri ett nytt utfall, för att fördrifva Fransmännen från de positioner, der de lagt sig i bakhåll. Fransmännen drogo sig tillbaka i djupaste tystnad vid fiendens ankomst och spridde sig ibland ruinerna i närheten af deras bakhåll. Då Ryssarne icke funno våra soldater, trodde de, att de dragit sig tillbaka, men plötsligen öppnade Fransmännen en mordisk eld på dem. I största förvirring flydde fienden. Imellertid sköts från alla fästningens batterier så häftigt, att himlen syntes stå i lågor och jorden skakades. Detta förfärliga skådespel gaf mig en föreställning om hellvetet. Under dessa 2 utfall förlorade Fransmännen icke öfver 50 man. Kl. 2 om morgonen råd de det fullkomligaste lugn. Ryssarne måste åtminstone hafva förlorat 300 man. — Våra trupper ha monterat kanonerna, som de mottagit, i sin 3:dje parallel och äro sardiga att öppna elden med 100 pjeser, deraf många mörsare af grof kaliber. Man väntar nu på att Engelsmännen skola blifva färdiga. De uppblötta väågarne försinka dem. Fransmannen hade, innan det dåliga vädret börJade, anlagt en god militärväg från Khersen till sitt läger. Engelsmännen hafsva olyckligtvis varit mindre försigtige, men Bii Fe a 33