Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 januari 1855, sida 2

ss((4 A1CILI I 1I0L994 SK. — —— — — — — Landsorten. UDEVALIA den 28 December. Den här i orte bekante stortjufven Johannes Bengtsson Djur, vanlige Djurepojken kallad, infann sig för omkring en måna sedan hos en gammal båtskeppare, som med sin hu stru ensam är boende uti en liten stuga i grannska pet af Götha elf i Hjertums socken för att råna, bi trädd af ett par andra personer. Gubben lärer haf inne ett par hundra riksdaler, hvarefter bofvarne fika de; men spekulationen lyckades ej bättre, än att Djur som ensam ingick genom fönstret, med en jernbets man, som gubben fått fatt uti, så tappert emottogs att han störtade till golfvet, men reste sig åter och re tirerade samma väg han inkommit; men gumman ga honom i detsamma ett så lyckadt hugg med en yxa ena knävecket att benet nära till hälften ashöggs. A de utansör bosterade kamraterne bortsläpades han dock men återfanns påföljande dag uti en lada i grannska pet, hvarifrån han forslades till länshäktet. Fråga lä rer vara om benets aftagande. Om snågon gjort sit förtjent af tapperhets-medaljen, så vore det visserliger detta gamla hjonelag, af hvilka båda skola vara öfvei 70 år gamla. KALMAR den 30 December. Söndagen den 17: denna månad har kronolänsman Malmström med bi. träde af trenne kronofjerdingsmän, i skogen å hem: manet Gusemäla, tillhörigt bonden Israel Johannesson verkställt beslag å en större bränvinsredskap af 1: klassen, som vid uppmätningen innehöll 55 kannor. Vid ankomsten eller i närheten af bränneriet blefvo Malmström och hans biträden observerade, men lyckades likväl att med tvenne af de biträdande så fort framkomma till stället, att lagbrytarne, ofvannämnde Israel Johannesson, och dess fader undantagsmannen Johannes Jönsson, blott fingo tid att utbryta en del af redskapen, som de måste qvarlemna, hvarefter de togo flykten åt skogen. Några hundrade alnar fr. bränneriet, i Johannes Jönssons källare, togs äfven i beslag ett käril innehållande ungefärl. 50 kannor bränvin, som af honom erkändes vara olofligen tillverkadt. Bränmästarne, 2:ne mycket vådliga personer, träffades sedermera framme i gården sofvande. CARLSKRONA den 30 December. I går uppfördes åter ett tull-frispektakel i åtskilliga afdelningar. Kustsergeanten Ulmstedt, hvilken likväl onekligen är cen rask ock påpasslig tulltjensteman, lät af sitt tjenstenit, eller hvad det då var, förleda sig att fasthålla en forbonde, som från Kalmar medförde diverse emballarade varor, öfver hvilka han medförde forsedel, utfärdad af herr rådman Lilo, i egenskap af speditör för åtskilliga handelshus, och angifvande att varorna voro förtullade. Hr U. aktade ej på att det ej gerna kunde antag s, det sändningen af rådman Lilo innefattade smugglingsgods, utan anhöll varorna på Ronnebygatan. Forbonden protesterade och spände från sina hästar, öfverlemnande sina skjutsare-skyldigheter åt beslagaren. Så slutades första akten med en knalleffekt, lifligt erkänd af den hurrande mobben. Andra akten börjades och speltes i Tullpackhuset, åskådad af så många, som kunde få plats. Resten af åskådarne, notabene sådane, som ej kommo in förbi poisen, stadnade ute vil kajen, der de med diverse hurrningar tolkade sin förtjusning öfver gratis förevisade hamnbuse-konster. Under tiden anställdes visitation inne i tullpackhuset och befanns allt det anhållna vederbörligen förtulladt, till och med ett parti gåsleverpastej, som var så smaklig att det riktigt vattnades i munnen på en och annan. Tullkammaren ville ej hafva med saken då att göra, hvadan ridåen efter andra akten fälldes, d. v. s. tullkammare-personalen gick sin väg. Tredje akten skulle börjas och innesatta varornas distribution bland de hrr handlande, som egde dem; men som desse ingalunda hade någon lust att uppträda såsom deltagande, i auru ringa mån som helst, uti sjelsva frispektaklet, så hördes från dem åtskilliga protester, i asseende på deras åliggande att hemta varorna. Tredje akten kunde således ej riktigt afslutas för tillfället; men intrigen lärer väl dock lösas utan allt för mycket bråk. Mariestad d. 30 Dec. Mord på Juldagen. En så hemsk tilldragelse har verkligen timat inom Hofva församling. Polisundersökningen derom den 27 d:s innehåller följande: Julafton straxt efter middag ankom till. Bråten i Finnerydja en okänd vandrande mansperson, af medelmåttig vext, omkring 35 år gammal, klädd i blå korrt jacka, byxer och rund mössa, till der boende fattighjonet, ålderstigne Anders Andersson och begärde af honom att erhålla nattherberge till följande dag, hvilket beviljades honom. Dagen derpå eller Juldagen saknades Anders Andersson, men som dörren till hans stuga var stängd och försedd med hängläs förmodade samtlige grannarne att han hade gått bort. Då han likväl icke syntes återkomma och hans bortovaro vid högtiden väckte förundran, anstälde tvänne närboende personer annandagen undersökning på stället, fråntogo dörrlåset, öppnade dörren, hvarvid de varseblefvo mannen liggande i förstugan ihjälslagen med en yxa, som igenfanns i stuguspiseln höljd af blod. Mördaren hade tilldelat Andersson ett ovanligt djupt hugg snedt i pannan, samt en mängd blånader i ansigtet. För öfrigt befanns hufvudet ytterst illa marteradt. Vid närmare undersökning saknades Anderssons med ståndkrage försedda gråa vadmalsråck, hvilken mördaren vid aflägsnandet troligen tillegnat sig och lärer han hafva tagit vägen genom Hofva häråt. Mordet, för hvilket den okände manspersonen med allt skäl misstänkes, tros hafva skett Juldagens morgon kl. half 7. ——0—seessssen