Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1855, sida 1

Unsändt.) Rörande Gullbergsvass. Insändaren, som med största intresse genomläst de sednast afgifna förslagen till förbättrande af helsotillståndet härstädes, kan icke underlåta att uttala sina åsigter med afseende på Gullbergs-vassen. Kapten Aqvists plan om vassens indämning, utpumpning, och användande såsom land var god på sin tid; men vi hafva int:ädt i ett nytt stadium och saken tarfvar alt betraktas från flera sidor. Auditör Bolander kommer i sin reservation saken redan närmare, likväl utan att egentligen träffa hufvudet på spiken. Ins. är af den åsigt att vi med det snaraste erhålla en jernväg; att, densamma må nu komma att gå till Alingsås, eller öfver Mölndahl till Borås (hvilket sistnämnda, inom parenthes sagdt, synes ins. vara det riktigaste) bangården alltid måste komma att ligga vid Lilla Bommen; ty Pustervik, hvarom några orda, är ingalunda tillräckligt stort, och dessutom skulle ju banan komma att gå öfver samtliga till och från staden ledande vägar; att vi således, vid frågan om Gullbergs-vassen, alltid tillika måste hafva detta för ögonen, för att icke göra något, som vi om ett eller ett par år till stor del åter måste upprifva och sålunda förkasta. Jernvägen skall, då den kommer till stånd, bringa en mängd varor i handeln, hvilka nu visserligen ej äro handels-artiklar, emedan deras transport kostar för mycket. Ias. nämner blott exempelvis Kinnekulle tälgsten, Lugnås qvarnsten, granitoch sandstensblock, tuktad gatsten, större trådblock, tunga machineripjeser, stenkol, kreatur, gödsel Åc. Xc. Men vi måste gifva akt uppå, att vi icke, genom forsslingen till och från jernbanan, så fördyra dessa tunga och föga penningevärde egande varor, att vi derigenom utesluta dem från begagnandet af jernbanan och dymedelst till en del äfven ur den allmänna förbrukningen, och hafva, om banan ledes genom Gullbergsvassen, i den bredvidflytande elfven det ypperligaste tillfälle att undvika ett dylikt fördyrande. i