Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 januari 1855, sida 1

Ios. föreslår, att Gullbergs-vassen må uppdikas kanaler och mindre hamnar samt att jorden omedel bart åter nedlägges för bildande och upphöjande a upplagsplatser och vägkroppen (Wegekörper). På s sätt kunna de tunga varorna med möjligast mindst omkostnader forsslas till och från, genom kranar o medelbart från jernvägsvagnarne lastas i skutorna el ler tvertom, och om detta just icke skulle gå ihop afkastas på dessa upplagsplatser; det är ju också e sagdt att alla dessa varor skola stanna i Götheborg tvertom, större delen transporteras vidare eller hit kommer från längre båll. Vid en uttorkning på detta sätt, kunna 7ÅUod:dela af hela arbetet förrättas af sattighushjon endast me delst spadar och skottkärror; den obetydliga qvantite vatten, som vid detta sätt att dika skulle vara til hinders, kunde af desamma medelst ett par handpum par aflägsnas. Endast för den slutliga utmynninger af dessa hamnar i Götha elf skulle en liten mudder pråm behöfvas, hvilken kunde hyras, inga transport: pråmar, enär jorden ju genast åter skulle uppläggas På en upphöjning af fältet genom tillförd jord, hvar om några tala, är icke att tänka; ty en sådan fyllning skulle, hufvudsakligen genom transporten kosta minds 8 sk. rgs pr kubikaln, således hälften af hela arealen en aln upphöjd, 233,333 rdr 16 sk. — Muddret, som Elfstyrelsen kunde lemna, skulle, genom den lång: sträcka som det måste transporteras med skottkärror blifva alltför dyrt, och huru mycket fast jordmasse skulle den gifva? Insändaren tror knappast 25 Å. — Deremot torde utdikningen och uppläggningen högs komma att kosta 4 sk. pr kubikaln, och en två alnat djup utdikning af de ofvan antydda kanalerna och hamnarne skulle upphöja de deremellan inneslutnplatserna en full aln. För öfrigt är meningen mec denna indelning endast att antyda idn, och måste fö! ändamålet närmare studeras. Tillika kunde samtligg kanalerna och hamnarne från fattighusån, vid de s k. Dammska fabrikerna, efter godtfinnande och beho spolas. Således besparas ångmaschin och pumpverk med grundläggning och byggnad, (hvarför kostnaden anta: ges utgöra 15,000 rdr rgs) hvilkas ständiga underhåll, skötning och matning c. torde motsvara räntorna på ett lika stort kapital (15,000 rdr). Vattenfallet vid Dammska fabrikerna, som antages ega ett kapitalvär de af 15,000 rdr rgs, och som, ifall en utpumpning ai vassen skulle företagas, måste tillintetgöras eller asle das, kan på så sätt bibehållas. De för helsan skadliga utdunstningarne från träsket blefve förekomna, fattig. hjonens disponibla arbetskrafter tillgodogjorda, och hela grundstycket uppbringadt till ett vida högre och långt allmännare värde, än genom den tillämnade ensidiga odlingen. Dessutom står det ju fritt att använda dessa platser, intilldess desamma skola begag. nas till upplagsplatser, för potatesodling åc. eller säsom byggnadstomter. Slutligen kan ins. ej underlåta att uttala sin farhåga, att vid hvarje annat sätt af uttorkning den när. mare omgifningens och isynnerhet den med arbete sysselsatta personalens helsotillstånd, under de första åren på det högsta blottställes. — Ins. har ganska väl observerat att herr d:r Dickson, förutseende detta i sitt förord vid inlemnandet af Fattigvårdsstyrelsens förslag rörande uttorkning af Gullbergs-vassen, yttrar Indämningen måste visserligen ske under en sommar men den första länspumpningen på hösten, för att så mycket som möjligt förekomma de skadliga utdunstningarne. — Men ins. tror att detta ensamt icke göl tillsyllest: under vintern står hela träsket bundet, så snart värmen inträder börjar förruttnelsen (putrisikationen) med dess skadliga utdunstningar och fortfa åtminstone under ett par somrar, tilldess det hela äl förvandladt till en fast jordmassa. Detta tror ins. skul: le sörekommas genom det, från arbetets början till dess slut och äfven efteråt, alltid genomslytande rene vattnet från Fattighusån. I bihanget till Liebigs Kemiska Bres — således en god authentisk källa — finna vi ett slående bevis härför. Vid anläggandet af jernvägen mellan Strass. burg och Basel gräfdes för syllnaden af vägkropper ansenliga gropar, utan att man drog försorg om af. lopp; i dessa gropars stående vatten bildade sig de derför egna träskväxter och, vid den tidtals inträssande uttorkningen, utdunstningar, till följe hvaraf antalet af febersjuka, i de båda närmast liggande byarne med 1900 invånare, uppgick