Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1854, sida 3

Landsorten. Wisby d. 1 Dec. Bland de ryska båtar, som innevarande år i så ovanlig mängd här drifvit handel, har ingen ådragit sig så mycken uppmärksamhet, som en estländsk öppen båt, som sisti. Måndag, efter lång väntan på förlig vind, härifrån med last af salt till hemorten afseglade. Dess besättning, som bestod af 4 man lifegne ryske bönder, talade nemligen en ganska hjelplig svenska, och med en brytning som påminte om Dalarne eller Norrland. I deras hemort, Nuckö, socken, hära Hapsal, är svenskan — likasom på några andra små öar och fläckar vid och i de ryska östersjöprovinserna — fo kspråk, och gudstjensten hälles (f. n. af en från Finland kommen prest) på nämnda språk. Bland detta folk qvarlefva gamla dunkla minnen och sägner om en forntida, af språket bestyrkt, utvandring från öfra Sverige. De hitkomne Nucköboarne voro resliga, dugtiga, nyktra, stillsamma, i fa rans och nödens skola genomhärdade män, med egendomliga, af små tättsittande tennknappar och motsvarande öglor till öfverslöd utsirade långrockar; i pannan benadt och långt nedhängande hår, och för öfrigt af en ytterlig, verklig vikinga-härdighet, hvarpå såsom bevis endast må nämnas, att de sofvo i sin öppna båt, under ett segel, uti rätt bistert november-väder med köld och snöyra. — Af några personer härstädes, som lärt känna dem, emottogo de, jemte behöflig förstärkning af deras genom det långa uppehållet här medtagna resekost, sasom gåfva en liten samling svenska häänkor