mot främlingslegionsbillen, tar den nu genom en af sina vanliga slingerbultar i försvar. Lord Ebrington har blifvit vald till parlamentsledamot i Marylebone med 6940 röster emot 4167, som tillföllo hans medtällare, hr Bell, en quakare. Båda kandidaterna tillhörde liberala partiet, och det var blott sråga om hvilket element som skulle få företräde, det mera aristokratiska, som representerades af lorden, eller det mera demokratiska, som representerades af quäkaren. Markisen af Normanby, före lord Covley, engelsk gesandt i Paris, bar utnämnts till sändebud i Florens. Emot fredsaposteln Bright har i Manchester, hvilken stad han representerar i underhuset, ägt rum en mycket stormig demonstration under sjelfva borgmästarens auspicier. AMERIKA. Vi hafva redan redogjort för den delen af presidentens budskap, som rör den utländska politiken och alltså för Europa äger det största interesset. Resten af denna statshandling är egnad åt Unionens inre angelägenheter. Under sistförflutna år utgjorde statsinkomsterna något öfver 73) million dollars och statsutgifterna något öfver 51 millioner dollars, hvartill måate läggas nära 245 mill. dollars afbetalta på statsskulden. Vid årets slut fanns i statskassan ett öfverskott af något öfver 20 mill. dollars. Finansministern tror icke, att öfverskottet blir lika stort i år, men hoppas dock, att det skall åtminstone uppgå till 15 millioner. Statsskulden utgör endast cirka 45 millioner, till betalning förfallna på olika terminer under loppet af 14 år. Senaste året hafva i förenta staterna sålts 23 mill. acres jord, eller 6 mill. acres mera än föregående -året. Budskapet föreslår en förökning af den stående arm6en med 9 regimenter, hvilka sägas vara erforderliga till förekommandet af Indianernas ströftåg. Derjemte föreslås inrättandet af en pensionsstat för ålderstigne officerare samt en omorganisering af artilleriet och marinen. Slutet af budskapet utgöres al ett lostal öfver amerikanska styrelsesättet och de principer på hviika det är grundadt. RYSSLAND. Franska Monitören meddelar följande om Rysslands afsigter på Khiva, hvilkas ihärdiga fullföljande allt sedan Peter I:s tid betecknas som ett af de många bevisen på Rysslands utvidgningspolitik som af ingenting låter uppehålla sig uti en engång fattad plan. Inemot slutet af Mars 1840 — heter det i Monitören — befann sig general Perowski, på sin återkomst från den fruktlösa expeditionen emot staden Khiva, i Orenburg, en månad senare var generalen redan i S:t Petersburg förelaggande kejsaren en aldeles ny plan. I stället för att, såsom det hittills skett, följa karavanvägen genom öknarne som skilja Orenburg från Khiva, erbjöd sig general Perowski att föra expeditionen öfver Aralsjön emot Oxus mynning och derifrån, uppsor OxUS, till de af denna flod bevattnade oaser, som bilda khanernas af Khiva, Bukhara, Balk och Bedechschan rikaste besittningar. Fotsolket och rytteriet kunde på detta vis öfverallt finna dricksvatten, i det de marscherade långs floden, under det de med artilleriet och den tyngre trossen lastade fartygen foro på floden. De i denna expedition deltagande fartyg skulle hafva en lokalförhållanden motsvarande konstruktion. Af alla kommunikationsvägar emelJan Orenburg och oaserna vid Oxus är denna den kortaste och med minsta svårigheterna förbundna. General Perowskis plan var mycket klok; men för att kunna utföra den, måste man först företaga noggranna undersökningar af Aral och Oxus. Man skickade derför några i topografien bevandrade officerare till ort och ställe med det uppdraget att upptaga en hydrografisk karta öfver Aral och dess tilllöden. Under tiden träffades förberedelserna ill Perowskis expedition. När allt var i ordning inskeppade sig generalen till Oxus. Exveditionen, bestående af cirka 17,000 man af lla vapenslag, anlände i början af sistförslutna April till Aralsk, förande med sig kanonerna ör en flotilj skonare, som snart byggdes dertades, lastades med material och tross och itlupo på Aralsjön. Armeen till lands och lotiljen till sjös, liktidigt ryckande framåt, och lltid bibehållande hvarandra i sigte, nådde Ous och framträngde uppför floden i det inre f khanatet Khiva. Perovski skickade, sedan an der uppslagit sitt läger, ett sändebud till Ullah-Kuli-Khan, Chivas beherrskare. Han annålte sig som en fredlig besökare, som önkade sluta de innerligaste vanskaps och alansfördrag med föarstarne i da fill noeelana iAi.. — —b — —