Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1854, sida 2

nen, säger jag, under hvad omständigheter som heldst, eller på hvad plats som heldst — antingen han förtvinar under den kalla zonens förhärjande stormar, eller förtorkar under strålarne af en lodrät sol — mannen, utan qvinnan skulle vara — allena. — Jag är högst förnöjd att finna er hysa sådana aktningsvärda tänkesätt, mr Sparkins, sade mrs Malderton. — Äfven jag, tillade miss Teresa. Horatio strålade af förtjusning, och den unga damen rodnade lik en utsprucken pion. — Nu är det emellertid min tanke... sade mr Barton. — Jag vet hvad du vill säga, inföll Malderton, fast beslutsam att ej gifva sin slägtinge något vidare tillfälle att yttra sina åsigter, och jag kan ej öfverensstämma med dig deruti. — Hvad för något? frågade den bestörte krämaren. — Jag är ledsen att min åsigt är skiljaktig från din, Barton, sade värden med en sådan bestämd ton, som om han verkligen opponerade sig mot någon sats, som den andre framkastat; men jag kan ej gifva mitt samtycke till något som jag anser för så orimligt. — Men jag ämnade säga... — Du skall aldrig kunna öfvertyga mig, sa