Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 december 1854, sida 2

— Ja, kapten! sade denne och framdrog det ur fiekan. Plouen framtog äfven sitt och i det han pekade på taflan sade han: — Ställ det efter mitt. St. Malo lydde mekaniskt, utan att förstå hvad det hade att betyda. — Det är gjordt, sade han. Kaptenen jemförde de båda uren för att öfvertyga sig om att de, gingo lika; derpå sade han; — Du återvänder genast till stranden. — Ja, kapten. . — Du går ombord, utan att uppehålla dig någonstades, hvarken hos madam Blanche eller hos andra. — Derför kan ni vara lugn. — Så snart du är ombord lemnar du uret åt befälhafvande officern och qvarstannar hos honom. — Godt, kapten. — Hör sedan hvad jag väntar af honom, af dig, af Gregor och hela dess besättning, tilllade Plouen i en på samma gång sorgsen och högtidlig ton. — Om tvenne timmar, då visaren hunnit dit (han pekade på urtaflan) hissen J den svarta flaggan på briggens stortopp. — Ja, kapten, svarade St. Malo, som vid