4.44 (44—77 5252 5 garne om den lysande skörden priserna i England föllo så mycket, att de kommo under anSerna öfverallt stå högt, under det skördarne sökas och det icke uti den svagare tillgången, I rustade och under det de utrustades med sina I hvilken ock blifvit på ett klart sätt utvecklad Frankrike, efterfrågan på lissmedel har ökat till ett belopp af omkring 10 millioner sv. tunmågan, emedan derigenom uppkommer en o— duktion. lande af grunder, hvilka dock snart visade sig föga ma tid och hindra likväl icke att spanmålspriset fal. dra länders priser, hvadan exporten från de länder, som hade säd att aflåta, vände sig icke till England, utan till Frankrike, Belgien, Holland och Tyskland, i hvilka alla länder priserna stodo högre än i England. Till följd häraf uppnådde införseln till England under Juli, Augusti, September och Oktober månader detta år i knappast 750,000 qvart. emot 2,132,000 under samma månader 1853 och 1,362,000 år 1852. : Således finner Economist anledningen till spanmålsprisernas stegring i England ligga i förminskningen af importen och i de på förhand uttömda förråderna i de flesta Europeiska länder. Det första symptomet af fallande skulle inträda, då en starkare tillförsel begynte från främmande länder. Detta Economists räsonemang kunde äga giltighet, derest förhållandet endast gällde England, men då det nu är ungefår detsamma i de flesta Europas länder, så att spanmålsprivarit goda, så måste andra förklaringsgrunder utan i den ökade konsumtionen. I England har man äfven i detta fall framhållit kriget, under förmenande att det är de i och för dettas förande uppköpta spanmålsförråder, som höjt priserna. Med skäl anmärker dock Economist, att denna förklaringsgrund ej håller streck, alldenstund soldaterna skola äta om de äro hemma lika väl som då de äro borta, hvarest de dessutom göra sig främmande förråder till godo. Också hafva föregående krig ej visat sig utöfva något märkbart inflytande på spanmålskonjunkturerna, likasom det äfven i år visade sig, att priserna betydligt föllo efter det närvarande krigets förklaring, sedan flottorna voro utförråder. Om således alla de nu anförda förklaringsgrunderna icke kunna synas rätt giltiga, så ligger deremot en annan helt nära till hands, i en fransysk tidning, den förklaringen nemligen, att till följd af den allmänna välmågan och de rika arbetstillfällena i England och sig i så stor skala, att de stora tillgångarne deraf tagas i fullt anspråk. Vi hafva i denna tidning mer än en gång framhållit betydelsen af den stora mångdens konsumtion, hvilken stiger till belopp, som vacka hapnad. Ett bland de tydligaste exempel härpå är bränvinskonsumtionen i Sverge, hvilken stiger till ofantliga totalbelopp, fördelade på millioner individer likväl ej blifva så förvånande. Antag att af Englands arbetarebefolkning blott hälften hunnit den ökade välmåga, att den kan konsumera en half tunna säd på personen mera än tillförene, så uppgår dock denna ökade förtäring nor. Häri ligger just den stora betydelsen och H så . 2 välsignelsen för industrien af den allmänna vålmätlig konsum tion, som åter skapar en ny proEfter denna koria resyme af frågans ståndpunkt meddela vi det hufvudsakliga af den fransyska tiduingens uppsats: Regeringen, konsumenterna och spekulanterna sysselsätta sig allvarligt med de stegringar, som under de 6—7 sista veckorna ha inträffat i sponmålspriserna. Någon tid före skörden föllo priserna, och man hoppades allmänt att de skulle återkomma till den ståndpunkt de intogo åren 1850, 1851 och 1852. Utsädet hade nemligen ett mycket tillfredsställande utseende, och en rik afkastning lofvade att efterfölja bristen. Väderleken var så gynnsam som man kunde önska, och en ymnig skörd inbergades i nära nog alla delar af Europa. Men knappt var densamma under tak innan prisstegringen inträdde, och detta såväl i England, som i Frankrike, Belgien, Spanien, Newyork, Hamburg. Danzig, Neapel c. I början försökte man att förklara denna företeelse, genom uppstälantagliga. Jordarbetena, tröskningen, den minskade vattentillgången i sloderna inträssa hvarje år vid samler, såvida skörden har varit riklig. Det är klart att vi på helt andra håll måste söka orsakerna till prishöjningen, hvilken man för ingen del får tillskrifva spekulationen; ty denna sträcker sig öfver alla länder och kan således icke vara en komplott för att uppjaga priserna. Spanmålspriserna regleras liksom alla andra varupriser efter oföränderliga naturlagar, i afseende hvarå den menskliga lagstiftningen är nära nog vanmäktig. Öfverflöd framkalla prisfall, och brist har alltid stegring till följd. Men detta äger endast rum på ett regelmessigt sätt när sjelfva efterfrågan håller sig inom de vanliga förhållandena. Det kan lätt hända att på en rik skörd följer en ihållande prisstegring, men orsaken får då sökas i konsumtionen, som hastigt och med ens har öfverflyglat produktionen. Enligt vår tanke ligger just ett sådant förhållande till grund för den närvarande höga prisställningen; den RA! beherrskat honom; men han anade ej att strasft man så ära därför 3