Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1854, sida 2

kommit till insigt deraf, att denna håärjande sarsot företrädesvis hemtar sin näring af den osunda atmosfer, som råder isynnerhet uti de fattigare och trängre bebyggda delarne af större städer. Vid bemödandena, att förbättra dessa förhållanden fann man att det onda var större och svårare än man förmodat och att derföre genomgripande åtgärder voro af nöden till dess hälvande. Det första vilkoret för vinnande af en sundare atmosfer inom hus är naturligtvis renlighet. Ett hufvudvillkor för renlighet är deremot lätt tillgång på friskt och rent vatten. Hvad Götheborg angår är man i detta hänseende högst vanlottad. Den dyrbara vattenledningen från Kallebacks källor leder vattnet endast till några få punkter inom staden, hvarifrån det måste afhemtas till de aslagsna förstäderna. Icke stort lättare har man åtminstone i några af förstäderna att förse sig med vanligt sjövatten till kokning, tvätt och skurning, ty äfven detta måste bäras långa vägar. Åsven inom staden är vattenhemtningen ett svårt onus, som isynnerhet tungt drabbar dels de qvinliga tjenstehjonen, dels handtverkslärlingar, hvilka man ofta ser komma bärande tunga vattenämbar, öfverstigande deras krafter. I Stockholm har man ock gjort den erfarenheten, enligt hvad läkaresällskapet uppgifvit, att mångfaldiga sjukdomssall, särdeles bråckåkommer, hafva sin grund i den förderfliga vattenbarningen. Den förmögnare, som blott har att betala, lider väl häraf mindre, men dock går vattenhemtningen till en ganska betydlig utgift om året. Kommitterade hafva uppgifvit att hos familjer af medelklassen erlägges för hemtning af 2 spänner vatten om dagen från 1: 24 å 2 rdr rgs i månaden. Vi tro att denna summa är för lågt upptagen, och gerna kan höjas till åtminstone 3 rdr. Under sådana förhållanden är det tydligt, att man i mindre bemedlade familjer måste spara älven på vattenkonsumtionen, hvilken sparsamhet åter verkar menligt på renligheten. Ännu mera blir detta förhållandet inom fattiga samiljer. Med allt skäl hafva således de kommitterade i första rummet af sitt betänka: de framStaällt förslaget till en genomförd vattenledning. Och de hafva ej sramkastat detta förslag lösligen, utan de hafva, efter utförda vidlyftiga undersokningar, utarbetat detaljerade forslager, med ritningar och kostnadsberäkningar, hvarigenom saken kommit ett godt stycke in på verklighetens område. De kom:e hafva i detta hänseende framställt tvenne alternativer: det ena att hemta vattnet ifrån Gammelstadsån och genom ångkraft uppdrifva detsamma genom rörledningar till en bassin på Otterhälleberget, hvarifrån det sedermera sku!e utgrena sig i staden och förstäderna; det andra att leda vattnet direkte ifrån de omkring 5 fjerdedels mil från staden belägna Surtesjön, hvars helägenhet på en höjd af 327 fot öfver elfven gör användandet af ångkraft sör uppdrisningen obehöfligt. På kom:es anmodan har civilingeniören Colding från Köpenhamn uppgjort förslag, jemte kostnadsberakning för dessa vattenledningar. Vid jemförelsen mellan båda dessa vattenledningar hafva kom:e, såsom det synes på sullgiltiga skäl, gifvit ledningen från Surtesjön söretradet. Vattnet är, enligt kemiska analySer, på båda ställena godt både till dryck och hushållsbruk: vattentillgången på båda fullt tilltillräcklig, äfven då man tager i betraktande en framtida mångdubblad tillvext af stadens besolkning. Under det man i allmänhet har antagit vattenbehofvet i en stad, inberäknadt renhållning, eldsläckning, teckniska behof, badoch tvätthus m. m. till 23 kannor om dagen sör person, så hafva kom:e höj! detta belopp till 35 kannor och hafva likväl funnit vattenI tillgången från Surtesjön tillräcklig för en besolkning af minst 50,000 personer. UnderSökningarne härom äro utförda af en utaf I kommittens ledamöter, kapten Åqvist, som sunnit vattenförrådet i Surtesjön förslå för en I daglig förbrukning hela året igenom af I, 760,000 å 1,770,000 kannor, hvartill kommer vattentillgångarne i de öfra sjöarne, hvarom dock de kom:e annu ej hunnit emottaga tillförlitliga upplysningar.) ) Dssa upplysningar hafva sedermera inkommit och meddelas i följande af kapt. O. Aqvist ingifna: Uppgift, visande vattentillgången vid Surte efter arealen och den vanliga nederbörden. Hunligt de uppgifter som erhållits från England utgör regusallsvattnet derstädes i medeltal 24 tums vat