Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1854, sida 1

HEL Den andra omständighet, som förundrade hans matroser, var, att han tid efter annan och utan någon synbar anledning styrde kosan bort åt sådane farvatten, der han tycktes ej hafva något att beställa: han inträngde då i de fiendtliga hamnarne med fara att blifva tagen och utan utsigt till den ringaste fördel samt uppförde sig kort sagdt som om han hade ett mål, hvilket var okändt för hans egen besättning, och för hvilket han uppoflrade både sin fördel och sin säkerhet. I samma ögonblick som dessa afvikelser från kusten blifvit tätare än matroserna syntes kunna tåla, höll en rik pris dem skadeslösa och gjorde dem åter till lydiga och underdåniga redskap för deras chefs vilja och nycker. Så gingo sakerna sin gång och på detta sätt fönflöto sex månader, sedan bricgen lemnat sin ankarplats vid ön Kehouan. Men ju mer denna tidrymd nalkades sitt slut, desto mer afsval