Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1854, sida 2

en af presteoch en af bondeständen — alla ( tillhörande den s. k. -moderat-liberalafractionen, om vi så få uttrycka oss. Ordförande var herr Tersmeden, som i ett längre tal, efter att hafva omförmält det myckna goda denna riksdag lyckats uträtta, likväl ansåg sådant som en tillfällighet, men ingalunda såsom en garanti för framtiden att vår nu egande representation till någonting duger, och att således frågan om representationens ombildning I fortfaranuwe måste utgöra den vigtigaste och angelägnaste. I samma riktning, men med mera skärpa i afseende på nu bestående förhållanden å första statsmaktens sida, skall en annan talare, hr Wern, hafva ordat. Han slöt med en uppmaning till de närvarande att, hvar i sin stad, träget arbeta på representationsfrågans lösning.En riksdagsunderrattelse, som ej sk I intresse, ehuru den i går blef förbigången, 4 att ekonomiutskottet i ett betänkande, som i lördags blef till anledning af herr Wallenbergs motion i borgareståndet, hvari herr Cassel instämt, föreslagit, att rikets ständer måtte uti und. skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t tacktes, i sammanhang med decimalindelningens införande i rikets mynt, låta anbefalla, att vid postkontor måtte öppnas tillfälle för bref-afsändare att köpa vexel eller anvisning, betal bar vid anfordran å annat postkontor å hvarje belopp under 5 rdr riksmynte. Denna motion, som först den 12 d:s väck tes i ståndet och med ovanlig skyndsamhet redan den 16 behandlades af utskottet, är föranledd af bankoutskottet. förslag till valörer å de nya sedlarne, som skola utfärdas i riksmynt, nemligen å 1000, 500, 100, 50, 10, 5 och 1 riksdaler. Herr Wallenberg har inom bankoutskottet förenat sig uti hr Arnbergs reservation, hvari på ganska goda grunder yrkas, att minsta sedelvalören måtte blifva 5 riksdaler riksmynt, men då majoriteten inom utskottet ansett svårighet uppstå vid försändningen af mindre penningebelopp om inga sedlar funnes att tillgå under detta värde, och af sådan anledning tillstyrkt utgifvandet af sedlar å I rdr, har herr Wallenberg inom ståndet väckt ofvannämnde förslag till postvexlar å belopp under 5 riksdaler, hvilkas insättning icke vore något annat än ett förfullständigande af ständernas nyligen fattade beslut om tillåtelse att i riksbanken och lånekontoren få deponera penningar mot anvisning å annan orts bankinrättning. Motionens antagande gör således utgifvandet af sedlar på så liten valör som 1 rdr öfverflödigt och besparar derigenom banken en högst betydlig utgift, på samma gång det i öfrigt skulle bereda en högst önskvärd beqvämlighet och säkerhet vid penningars afsändande per posto. Borgareståndet begärde sistl. Lördag motionen på bordet och kommer utan tvifvel att antaga densamma, hvilket man lisligt önskar äfven måtte ske af de öfriga stånden. — Vid krigsvetenskaps-akademiens i Stockholm högtidsdag den 13 dennes, lemnade akademiens sekreterare, öfverste Hazelius, bland annat följande upplysningar rörande Sverges nya telegrafväsen: Den svenska telegraslinien från Stockholm öfver Upsala och Örebro till Götheborg och Helsingborg samt Malmö, hvilken med så stor skyndsamhet blifvit anlagd, har i dessa dagar blifvit sammanbunden med det stora telegrafnätet å Europas fastland, genom trådens laggande under sundet. Denna är omkr, 25,000 alnar lång och lagd söder om ön Hven, mellan Wedbeck på danska och Hilleshög på svenska sidan. Ehuru här är betydligt bredare, än i sjelfva sundet mellan Helsingborg och Helsingör, bar tråden icke kunnat läggas der, i följd af inoch utgående fartygs ankring, som för tråden vore menlig. Kostnaden för sundtråden är endast omkr. 50, 000 riksdaler, hvaraf danska kronan betalar hälften. Hela den öfriga svenska tetegraflinien, 97 mil lång beräknas endast kosta 150,000 rdr bko. Den svenska telegraferingen har samma teekenspråk som den utländska, men åtskilliga inrättningar och maskiner äro hos oss dels nya, dels förbättrade. Vår telegrafering går åtminstone icke långsammare än den utländska. Ett temligen tätt telegrafnät, tillade öfverste H., sammanbinder nu icke blott Europas flesta hufvudstäder, utan nästan alla dess stora städer, och sträcker sig från Czernowitz i Bukowina i Moldaus gräns till Bayonne vid Pyren6erna. Dess sydligaste punkter äro Triest, Venedig, Florens och Toulon. Lotsdirektören hr E. G. Lundstedt har aslidit i Stockholm den 18 d:s. I anledning af uppkommen fråga derom,