Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1854, sida 1

Iarikes Nyheter. Götheborg. Det är en blott alltför mycket känd sak, att Svenskarne i allmänhet, så hederligt och godt folk som de eljest äro, hafva den stora svagheten att använda sina besparingar helldre till onyttiga, fåfångan kittlande ting,än till verkli gen nyttiga och varaktiga ändamål. Så är det en ganska vanlig erfarenhet med våra herremän på landet, att de uppföra sig präktiga mangårdar, innan de ännu nedlagt en skilling på jordbruk och ladugård; så använda hos oss handtverkare och köpmän med ganska små inkomster, större utgifter på ett högt och fåfängt lefnadssätt än mycket förmögne industriidkare i t. ex. England och Amerika, o. s. v. Vi likna tyvärr i detta afseende blott alltför mycket söderhafvets och andra verldsdelars vilda innebyggare, hvilka äro högt begisna på al lehanda glitter och brokig prakt, hvarmed de smycka sig och yfvas för hvarandra. Och det som gäller en hop individer i detta afseende gäller beklagligen äfven hela vårt statslis, der t. ex. ett enda grannt regemente kostar 7 å 8 gånger mer än statsbidragen till hela landets folkskoleväsen. — Huru samma anda råder äfven inom kommunerna, och det t. o. m. inom kommuner, der solidare åsigter borde vara gällande, derpå lemnar vår egen goda stad Götheborg ett sorgligt lysande exempel. Vi hafva redan ofta talat härom och tillåtit oss göra de bevekligaste föreställningar till vederbörande myndigheter i staden, att icke längre förbise de åtgärder, som äro för stadens välfård så ytterst angelägna, såsom upphjelpande af dess hamnar och packhus, hbufvudvillkoren för stadens handel; men allt tal härom, alvensom alla de tusenfalldiga klagomålen öfver de närvarande bristerna, hafva fallit på hälleberget. Och anledningen, hvarför man ingenting kan i den vägen företaga, är att man ,icke har råd. — Således: man har haft råd, att uppföra en onödig praktbyggnad, hvars granna rum man knappt vågar begagna, för några hundra tusen rdr; man har haft råd att uppföra ett palatslikt sjukhus, äfvenledes för flera hundra tusen riksdaler; man har slut igen haft råd, att uppföra ett ståtligt arbetshus för desslikes flera hundra tusen rdr — men anläggningar, af hvilka man skulle förvärfvat inkomster, att bära alla de med de öfriga byggnaderna förenade kostnader, eller m. a. o. de byggnader och anläggningar, som äro af den största vigt för stadens lifsvilkor: handeln — till dem sak nar man medel! En hogt aktad insändare har i dag erinrat om dessa falska åsigter och misstag utiföljande uppsats: Den som den 18 November och dagarne derefter varit i Götheborg, och åskådat de storståtliga tillställningarne: neml. den stora middagen, fyrverkeriet och den storartade balen, bör utan tvifvel hafva fått den briljantaste föreställning om stadens välstånd och de rika tillgångar, som stadens styrelse äger rätt att använda till lyx och prål; hvaraf man ock genast vill draga den slutsats, att allt är välbeställdt i detta samhälle. — Men så är det dock ej! En stad, hvars uppkomst och tillvaro uteslutande bero af — handeln, saknar sedan många år tillbaka på ett högst kännbart sätt, tjenligt packhus, och hvad som värre är, har ej ens tillgång på större upplagsställen, för att placera de med fartyg ankommande varor, hvil——— —