ben 20 November. Aftonbladet innehåller en uppsats, som antyder, att en förändring i den närvarande ministeren förestår, något som man också väntat skulle ske, sedan så pass lång tid förflutit efter det representationen lemnat rådgifvarne sina misstroendevota, att Svenska folket kunde se, det intet afseende blifvit fästadt på dessa representationens uttryckta meningar. Konungen har sålunda handlat af egen fri vilja och maktfullkomlighet, utan att låta inverka på sig af några impulser. En strängt konstitutionell regent skulle säkert hafva genast afskedat de rådgifvare, som han sunnit ej äga nationens förtroende, äfven om Han ej delat nationens mening; folket och dess ombud hade sålunda fått sjelfva plikta för om de misstagit sig, men konungen hade varit utan skuld. Sverges nu regerande konung har måhända ansett det vara sig ovärdigt, att så underordna sin egen öfvertygelse under nationens, och han har derföre ej sästat afseende på det misstroende, som representationen uttalat mot