Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1854, sida 2

HUB — Tyst! sade Plouen, oaktadt ingen enda af hans omgifning gaf ett ljud ifrån sig. Några minuter förflöto, under hvilka allas ögon voro vända mot klippan; icke ens den ringaste rörelse deruppe skulle hafva undgått den allmänna uppmärksamheten. Ingen rörde sig, ingen visade sig deruppe. Denna lodräta klippa syntes vilja bevara den hemlighet hon gömde i sitt sköto. Det var emellertid tydligt, att Plouen icke kände sig mindre bedragen än maronnegren, som spelade hufvudrollen i denna scen. Man var så långt ifrån Barrabas, att man omöjligt kunde meddela sig med honom, ty ord skulle ej hafva hunnit fram till honom, utan att man utsatte sig för att de äfven hördes på det an dra stället, och gester och mimik kunde lätt missförstås.