Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1854, sida 2

nattens inbrott med qvarlemnandet af ett ankare. eSoldatenfreund innehåller ett Balaklava d. 22 Oktober dateradt bref från en officer, hvilken, såsom det synes, i egenskap af iakttagare, följer de allierades arm6. Det heter deri bland annat: En svårt sårad fransk general tvekade intet ögonblick att förklara, att kriget på Krim är något helt annat än kriget i Algirien: om i det sistnämnda landet djershet utgör första vilkoret på fältherren, så måste här betänksamhet behålla öfverhanden. Lyckligtvis finnas begge egenskaperna förenade hos våra fältherrar. Lord Raglan, en sjuttiåring, grånad i sitt säderneslands förra krig, går till väga med noga beräkning och stor säkerhet, under det den tilltagsne, hetblodige. icke mera än 45 år gamle general Canrobert gerna vill gå bröstgänges till väga. Engelsmannen hafva öfverhufvud erfarna, äldre generaler, sedan tidrymden från 1811 till 1815: Fransmännen för det mesta sina afrikanska anförare, hvilka så till sågandes här bevista sitt första fälttåg. När expeditionen till Krim var beslutad, gälde det hufvudsakligen att väl ja landstigningspunkten. Man ville först bemäktiga sig Perekop och derifrån eröfra Krim; det skulle måhända hafva varit det säkraste, men dertill var vår armå icke stark nog; äfven var hufvudändamålet att förstöra Sebastopol, åter inskeppa trupperna och gå i vinterquarter. Vi kände besättningens styrka, vi hade temligen reda på de ryska stridskrafterna å Krim och beräknade noga tiden, till hvilken fienden kunde erhålla förstärkningar. Allt detta afgjorde för landstigningen vid Eupatoria; träffningen vid Alma rättfärdigade denna plan, men sjelfva ansallsplanen måste ändras, och 10 dar gingo förlorade för oss, en i krig betydlig tid. Undertiden drog fienden förstärkningar till sig; vi äfven, dock synes det mig, att de förlorade dagarne skola kosta många offer. Inalles landstego vi med 61,000 man landtrupper och 25,000 (?) man sjötrupper; 4000 förlorades vid Alma, 3000 torde hafva dukat under för sjukdomar; deremot tillfördes oss 15,000 man förstärkning, så att expeditionsarm6en för ögonblicket (d. 22 Okt.) med slottans manskap torde räkna 105,000 man. Erhålla Ryssarne tillräckliga förstärkningar — hvilket icke är att betvisla — så skulle det kunna hända, att expeditionen ej kommer att motsvara de dervid fästade förhoppningar, då besättningen i Sebastopol icke blott försvarar sig hårdnackadt, utan äfven söker hålla vår arme i schack genom utfall. Imellertid äro vi i belägringsartilleri fienden vida öfverlägsne och skola i värrsta fall skjuta staden i grus, om äfven besättningen torde rädda sig på den norra icke cernerade sidan. Våra trupper lida ingen brist och Tartarerna förse oss villigt med lissmedel. Balaklava är genom uppkastade förskansningar och vår operationsbasis genom flottan betryggade för hvarje angrepp. Den turkiska kontingenten tillfredsställer oss icke; soldaterna äro ingenting mindre än öfvade, och blifva derför blott använda till handräckning och såsom reserv. Morning Chronicles korrespondent ger tydligt att förstå, att om de allierade stormat Sebastopol genast vid sin ankomst utanför fästningen, skulle utsigterna att lyckas varit större, än de nu äro att efter en regelmässig belagring eröfra den. De 19 dagar, som förlupo emellan de allierades ankomst och löpgrafvarnes öppnande hafva af Ryssarne begagnats mycket väl, i det de på denna tid starkt besastat södra sidan, som förut var ytterst svag. Såväl denne korrespondent, som korrespondenten i Daily Nus, den senare redan efter 4 dagars bombardering, komma till den slutsatsen, alt blott bajonetten, d. v. s. en stormning är i stånd att gifva utslaget. Från Varna skrifves till Lloyd, att d. 28 och 29 Okt. 2000 man turkiska trupper afskickats till Balaklava. Den turkiska armåafdelning af 8000 man, som S:t Arnaud medtagit, har icke visat sig duga till något. Man sänder derför nu kärntrupper af Omer Paschas arm6 till Krim. Turkarne äro i allmänhet stridslystne. — Deras flykt d. 25 Okt. tillskrifves deras befäl, som efter kort motstånd föregingo soldaterna med det dåliga exemplet att sätta sina personer i säkerhet. ÖSTERSJÖN. Från Memel skrifves under d. 8 dennes, att man befarar, att, då nu ett —