2cpap.p——6—— — och ville dersöre bifalla, så mycket heldre som medlen skulle användas till materielens ordnande. Anders Andersson i Walla uppträdde nu med önskan att ståndet, sedan hvar och en fått uttala sin åsigt, icke måtte återremittera utlåtandet, utan bifalla detsamma. Hans bevekande uppmaningar vunno likväl icke tillräckligt gehör. När talmannen framställde proposition på bifall, ropades ja och nej om hvarandra, men, som det tycktes på läktaren, med nej betydligt öfvervägande. Talmannen bad då bröderna uttala sig litet allmännare på en gång, så att han bättre måtte höra hvilken mening, som var öfvervägande. Vid förnyad proposition tycktes på åhörareläktaren åter att nejropen voro de allmännaste, men talmannen förklarade att han ansåg ja öfvervägande. Då begärde Sahlström, Henrik Andersson, Johannes Nilsson jemte flera andra votering, och man vidtog förberedelser dertill. Anders Andersson i Walla fick emellertid åter ordet och uppmanade dem som begärt votering att derifrån afstå. Talmannen menade nu att, ,det beror på Henrik Andersson; det är han som begärt votering; och om det är så att han afstår, så — — —6. Henrik Andersson: Jag trodde öfverläggningen var förklarad slutad — — Johannes Nilsson (på samma gång): Jag har begärt votering. En röst: Det är ju många som begärt votering! — Talmannen: Ja, ja, bevars, den skall ske; kontra: proprositionen skall blott uppsättas. När derpå votoringen företogs emellan bifall och återremiss, segrade den sednare med 39 röster emot 24, — och vice talman Svartling reserverade sig, emedan återremissen icke kunde lända till något resultat. AAAA to—R ——