Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1854, sida 2

Narvaez och drottning Christina skola försonat sig med hvarandra och smida nu sina hämndaplaner tillsammans. Denna tilldragelse anses bättre skola befrämja enigheten emellan frihetens vänner i Spanien än hvarje annan omständighet. Monitören förklarar, att de i kejsarens condolanceskrifvelse till marskalk S:t Arnauds enka förekommande orden 4ängsliga rådslag, hvil ka föranledt salska utlaggningar, endast åsystade att framhäfsva den aslidne marskalkens energi i motsats till de ganska naturliga meningsafvikelser, hvilka yppade sig vid rådplägningarne i franska hären och slottan rörande expeditionen emot Sebastopol. 3 linieskepp intogo i Toulon 900, 000 rationer. Trupper inskeppades äfven å dem. Flera utländska ångare ha befraktats i Marseille för armens på Krim behof. Courier de Marseille förmaler, att trupper inskeppas dagligen der och i Toulon. De skola bilda en ny division af franska armen i Orienten, nemligen d. 6:te. SPANIEN. En deputation af nationalgardets i Madrid officerare har, anförd af den hedersgubben San-Miguel, hos drottningen haft en audiens, som gifvit anledning till många reflexioner. Deputationens ordförande, hvars monarkisk-konstitutionella tänkesätt äro kända, hade velat hålla ett tal till drottningen, men hans kolleger motsatte sig så häftigt hvarje manifestation som öfverskrede den nakna höflighetens fordringar, att San-Miguel afstod från sitt uppsåt. Depusationen emottogs af drottningen i ett kabinett, som knappast kunde rymma 20 personer. San Miguel, ledsen och brydd, kunde endast framstamma några osammanhängande ord. Ester ett kort svar af drottningen, hvilket i förening med emottagandet i öfrigt förmodligen stuckit deputationens medlemmar, hördes ropet: Till Espartero! genljuda i korridorerna. San-Miguel måste följa med strömmen. Man gick att lyckönska segerhertigen. hvilken begagnade tillfället att hålla ett tal, hvari han påminte om sin kärlek till folket, utan att med ett enda ord nämna drottningen. Denna tilldragelse har väckt mycket uppseende i Madrid. Concha har börjat sin bana på Cuba med reformer, som vunnit allmänt bifall. Han har infört en bättre förvaltning, vidtagit de allvarsammaste åtgärder till slafhandelns undertryckande och slutligen lossat något på tryckfrihetens bojor. Generalen är äfven mycket populär hos den spanska befolkningen och det finnes ingen by på ön, som icke firat hans ankomst med 3:ne dagars festligheter. RYSSLAND. Såsom man erinrar sig led ryska hären under loppet af några veckor be: tydliga förluster framför Silistria och i de blodiga striderna vid Giurgevo. En fransk militär-tidskrift uppräknar icke mindre än 12 generaler och 1 öfverste, som under denna tid dels dogo, dels blefvo sårade. Till den förra kathegorien höra generalerna Schilder, Selvan, Dreschen, Khruleff, Bebutoff, Soltikoff, Stolpakolf, Meyer och öfverste Karamsin, en son till den berömde historieskrifvaren. Till den senare Paskiewitsch sjelf och generalerna Gortschakoff, Popoff och Buturlin. ÖSTERSJÖN. Enligt hvad chefen å engelska korvetten Archer, kapten Heathcote, uppgifvit i Memel, besunno sig i slutet af Oktober blott 10 smärre engelska krigsskepp i Östersjön för upprätthållandet af ryska hamnarnes blokad. Det har sagts, att Åland åter besatts af Ryssarne. Den 28 Okt. hade det dock ännu icke skett. Under denna dag skrifves från Oregrund till H. N., att Åland var aldeles ut rymdt af de allierade, i det fregatten Penelope, som varit stationerad i Ledsnnd, nämnde dag lemnat åländska kusterna och begifvit sig till Öregrund, der dessutom ängfregatten Odin låg, för att vaka öfver blokaden af bottniska viken. Ålänningarne, heter det, voro mycket nedslagna, emedan de trodde, att Ryssarne skulle genast återkomma till ön, så snart de allierades krigsskepp lemnat dess farvatten. PREUSSEN. Tin kB. HH. skrifves från Berlin under den 2 dennes: Ryska depescher måste alltid upptagas med stor försigtighet, icke blott derför, att de öfverdrifva, utan äfven emedan deras afsändare hafva det största intresse att genom sina berättelsers ofullständighet verka på det afgörande stället, der just nu den vigtiga frågan öfverväges, om Preussen skall inlåta sig i ett fördrag, som kan leda till ett krio omaf Ryssland. Man har här tilloonat sjo