Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1854, sida 3

Styckegods. Rysk hjelp. Då kejsar Rudolf II år 1595 började underbandlingar med czar Feodor Ivanovitsch, för att erhålla hans hjelp i det förestående kriget mot Turkarne, lemnade den moskovitiske herrskaren denna hjelp på ett så egendomligt, specifikt ryskt sätt, att detta qvarstår som en verklig kuriositet i bistorien. Han skickade nemligen kejsaren, såsom bidrag till bestridande af krigskostraderna, pelsverken af 40,360 zoblar, 20,760 mårdar, 120 svarta räfvar, 331,235 ekorrar och 3000 bäfrar. Den ryska gesandten, riksrådet Mäljeminov, som öfversörde denna besynnerliga krigshjelp, blef med stor ära mottagen vid kejserliga hofvet i Prag; men då han till åskådande utbredde det stora antalet palsar i 20 rum i slottet i Prag, torde väl kejsaren och hans store hafva erfarit mer för våning än tillfredsställelse. Ryssen skildrade berömmande sitt fäderneslands stora pälsrikedom, men ville likväl icke säga, huru högt denna sibiriska krigskontingent stod hans herre. Prager judarne skola uppskattat pälsverket till åtta tunnor guld; men likväl icke hafva betalt så mycket derför. Att kejsar Rudolf icke var mycket nöjd med dessa ryska subsidier, visade han derigenom, att han genom den gesandt, som han derpå sände till Moskau, uppriktigt lät czaren förstå, att han framdeles måtte lemna hjelp i klingande mynt och icke i pålsvaror. Härpå svarade Feodors minister lika uppriktigt, att Ryssland alldeles icke vore sinnadt, att för Tyskland bortslösa sitt goda guld. Blott Turkarne togo den kejsaren lemnade ryska hjelpen allvarsamt; de häktade derföre den ryska gesandten I Constantinopei.