Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1854, sida 1

sörödmjukande för honom, hade han varit nödsakad att uppsöka en plats för att så sitt hasveri afhjelpt och repa sig ester den lidna motgången. Han hade styrt sin kurs till GuadelIoupe; härtill hade han mer än en bevekelsegrund, och först och främst denna hemlighets fulla förföljelse, som haft en så ogynsam utgång för honom. Hans ställning, hans miner, hans manövrer antydde det. Han hade beständigt ögat riktadt på horizonten, och han blickade på den med en uppmärksamhet, som om han sökte ett obekant mål. Efter några veckors kryssning hade han slutligen ankrat vid ön Kahouan, der vi återfunnit Gregor, vår gamle bekante. Under briggens långa kryssningståg hade dess proviant lidit till slut, och kaptenens första omsorg så snart han kom i land, var att göra sig underrättad om, hvar han bäst kunde bli försedd med sina förnödenheter. En af hans vanliga kommissionärer var mulattskan madam Blanche, med hvilken vi redan gjort bekantskap. Så snart Plouen meddelat henne sin önskan, svarade hon under mångfaldiga utrop: — O, herr kapten! det finnes blott ett enda ställe, der ni kan finna hvad ni söker. Allt utsökt och af bästa qvalitet! ik ot — Och hvar då? frågade kaptenen; :