Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1854, sida 1

— Ni kan ingenstädes bli så behandlad — det kan jag sörsåkra er. Det är de hederligaste menniskor i verlden, och ni skall icke bli bedragen på ett knappnålshufvud. — Men hvar är det då? — De syperbaste varor, säger jag er, och de kosta nästan ingenting. Det är en god affår, må ni tro, och ni skall tacka mig derför. — Men blir det då slut en gång! Hvar, säger ni? — Hvar? Har jag inte sagt er det? — Nej, det är det enda som ni ej omtalat. — Jag ber så mycket om förlåtelse — hur kan jag bära mig så åt? Ni vill veta hvar ni kan finna hvad ni söker? — Naturligtvis. — Af bästa sort? — Ja, ja! — Och för riktigt godt pris? — Vill ni göra narr af mig? — Ni måste lofva mig, att ni ej blir ond. Det är på plantaget Angremont. Om ni så reste verlden omkring, skall ni ingenstädes bli så väl behandlad. (Forts.)