Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1854, sida 2

Förstärkta Konslitulionsutskottets sednaste beslut, rörande vissa grundlagsförändringar, hvarom vi per telegraf meddelat en kort resum6, voro följande: I0) Med 62 nej mot 17 ja beslöts bifall till den af utskottet föreslagna ändring af 68 R. 0., om insörande af ärliga revisioner öfver statsverket, banken och riksgäldskontoret, med den förändring att revisionen skall taga sin början den 15 Augusti och icke såsom utskottet hemställt den 15 September. Revisionen får icke öfverstiga en tid af 2 månader. 2) Med 57 ja mot 22 nej bifölls utskottets nyaste förslag till ändring af 28 R. F., enligt hvilken konungen må ega till lärarebeställningar och öfriga tjenster vid inrättningar för slöjd och skön konst äfvenvensom till låkarebefattningar utnämna bekännare af annan troslära än den rena evangeliska. Nej-propositionen, innefattad i utskottets äldre förslag, utsträckte denna rättighet till lärare-befattningar vid universiteterna (med undantag af theologiska och juridiska) samt andra vetenskapliga inrättningar. 3) Med 40 ja mot 39 nej bifölls den föreslagna ändringen af 52 S R. F. och 24 R. O., hvarigenom hondeståndet berättigas sjelf välja sin sekreterare. (Nejpropositionen lydde på afslag.) 4) Med 42 ja mot 37 nej bifölls den föreslagna ändringen i 39 S R. O., att rikets ständers utskott, utskottsafdelningar och nämnder samt fullmäktige i riksgäldskontoret och banken ega välja sina ordförande. (Nejpropositionen lydde på afslag) 5) Med 70 ja mot 9 nej bifolls utskottets förslag till ändring af 69 F R. F., angående behandlingen af statsutskottets betänkanden i vissa frågor. Paragrafen skulle härigenom få följande lydelse: Då statsutskottets förslag rörande antingen statens reglerande eller bevillningens derefter lämpade hela belopp, eller hvad till riksgälds-kontorets utgifter och inkomster hörer, eller grunderne för Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, till pröfning hos riksstånden förehafves, gålle hvad angående behandlingen af utskottets afgifna förslag uti riksdagsordningen stadgas; och skall saken afgöras efter tre stånds beslut. Förena sig icke minst tre stånd uti sammanstämmande beslut; då skall statsutskottet förökas med så många ledamöter — — — ouppbruten genast förstöras. Härigenom bortfalla, bland annat, nödvändigheten för ett riksstånd att vid från utskottets förslag askiljaktiga beslut först återremittera betänkan:et, äfvensom det aldrig tillämpade stadgandet om deputationers afsändande från utskottet för att närmare upplysa förhållandena. Nrejpropositionen eller bondeståndets gemensamma tanke bibehöll skyldigheten att återremittera i förra fallet. 7) Mot 43 ja mot 36 nej bifölls utskottets förslag, angående inrättandet af en regeringsrätt och med förkastande at de af Borgareståndet föreslagna modifikationer (nejpropositionen), enligt hvilka regeringsrättens sju ledamöter skulle alla (i st. f. 5) hafva förut förvaltat civil beställning och minst tre (i st. s. 2) beklädt domare-embete, äfvensom de skulle underkastats opinionsnämndens votering. Bondeståndets beslut om afslag på hela förändringen ogillades i en föregående votering med 49 röster mot 30. 8) Med 40 ja mot 39 nej bifölls utskottets förslag till ändring af 35 S R. F., hvarigenom bland förtroendeembeten uppföras cheferna för lifregementets korpser och för öfrige särskildt för sig bestående militära korpser och bataljoner. 9) Med 40 nej mot 39 ja bifölls utskottets förslag till ändring af 56 och 81 SS R. F., samt 29 FSl mom. R. 0. angående grundlagsfrågors behandling med den af borgareståndet beslutade redaktionsförändring. (De af presteståndet antagne modifikationer ogillades i en föregående votering med 40 röster mot 39.) 10) Med 69 röster mot 16 bifölls utskottets förslag till ändring af 14 S R. 0., angående representationsrättigheten för Stockholm, hvarigenom Stockholm i allmänhet eger sända 10 representanter, utan afseende på klasser. (Nejpiopositionen lydde på afslag.) 11) Med 62 ja mot 17 nej bifölls utskottets omarbetade förslag till ändring i 11 och 14 R. O., ang. stlådernas represenlationsrått, och hvarigenom valrätten utsträekes till ,öfriga idkare af yrken, som till borgerliga näringar räknas, egare af hus eller tomt samt egare eller innehafvare, med ständig besittningsrätt, af jord under stadens domvärjo. Nejpropositionen var presteståndets beslut, hvarigenom valrätt skulle meddelas endast öfriga idkare af borgerliga yrken. Alla här ofvan uppräknade ändringsförslag böra således hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. — Riksdagen. ö