Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1854, sida 1

— n— md — HKorsaren. koman af Louis Reybaud. öfversättning. (Forts. fr. N:o 234.) Ett dylikt brott mot disciplinen kunde icke tålas; saken nedtystades väl, men med det bestämda vilkor, att kapten plouen skulle begära sitt afsked. Knappt hade han lemnat tjensten, förrän han utmanade den, som var skuld till hans förafskedande, och dödade honom på stället. Han flyttade derpå till Brest, och att han just valde denna vistelseort öfverensstämde på det nogaste med hans karakter. För det första hade han en och annan förolämpning att hämnas, och för intet pris i verlden hade han velat afstå härifrån; för det andra kunde han icke umbära åsynen af fartygen och hafvet. Han måste hafva skeppen och deras manövrer framför ögonen och han måste följa deras rörelser tilldess de försvunno vid horizonten. Måhända blandade sig häri äfven ett dunkelt hopp om att åter en gång komma i verksamhet och få återvända till sina matroser, hvilka han älskade öfver all beskrifning. Hvad skulle han också företaga sig på sina gods? Hans far hade nyss dött i sina tjenares armar, utan att sonen kunnat få permission för att säga honom farväl på dödsbädden. Det knöt sig således endast sorg och ensamhet vid hans hem, och i trakten hade han inga vänner, intet, som kunde locka honom, intet, som kunde sysselsätta eller förströ honom. Han bosatte sig således i Brest, bortarrenderade sina egendomar till det första, bästa pris och öfverlemnade uppsigten öfver sina gods åt menniskor, hvilka förstodo att draga fördel deraf för egen räkning. Det sysslolösa lifvet i Brest skulle utan tvifvel hafva bekommit kapten Plouen mycket illa, om icke en händelse in. träffat, som helt och hållet förändrade hans lefnadssätt. Till följe af sin karakter umgicks han blott helt föga med den fina verlden i staden, och hans enda förströelse voro hans promenader till häst i stadens omgifningar. Emellertid hade han dock vid flerfaldiga tillfällen hört talas om det uppseende, ett ungt, till Brest nyss anländt, fruntimmer gjort genom sin utomor