Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1854, sida 3

som läsaren torde känna, icke allenast stjäla lik ur grafvarne för att sälja dem toll läkare, utan också för att skaffa tänder åt tandläkare. En viss Murphy berättar, att han gick från det ena kapellet till det andra i London der begrafningar nyligen försiggått. Han vände sig till sacristanen, och uppgaf, att han var en tröstlöst sörjande enkeman, hvars hustru för icke längesedan biifvit bisatt i kapellet, och köpte sig med ett guldmynt tillåtelse, att nedstiga i gristen, för att ännu en gång se de dyra qvarlefvorua. Så snart han blef ensam, öppnade han hastigt den sednast nedsatta likkistan, och utbrot likets tänder. Ett antal sådana personer följde engelska armEn på spanska halfön, endast i afsigt att plundra tänderna från de fallne. En enda sådan skall på slagfältet vid Waterloo, hafva samlat tänder för en summa af 50,000 rdr. Ånnu rikare, enligt Coopers försäkran, h-r den skörd varit, som dessa nattfoglar samlat på slagfälten i Tyskland.