Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 oktober 1854, sida 3

Landsorten. Malmö. En bland ortens märkvärdigheter är ett nyligen anställdt gästabud i så stor stil att det ännu är nummer ett af alla nyare tiders kalaser på den skånska landtbygden. lämndemannen Anders Christensson i Östra Grefvie, som uppfört en präktig gård i stället för hans för ett par år sedan af vådeld förstörda hemman, har nu vid slutadt byggnadsarbete, af tacksambet öfver att lyckligt hafva utfört detta stora företag, anställdt en sexa för sina vänner, som varade i nära 3 dagar och hvartill omkring 600 personer af alla stånd och folkklasser varit inviterade. Gästerna serverades på det amplaste sätt både med mat och dryckesvaror af de mest utsökta slag, under det att ungdomen äfven hade tillfälle att taga sig en polkett, hvarvid också gubbarne svängde sig i dansen och gummorna deltogo i ungdomens förlustelser. Allt tillgick gentilt och elegant. De finaste viner kryddade maten, och toddyn samt punschbålarne satte lif i spelet och gjorde gossarne en smula på röken mellan röken af den doftande la Christinacigarren. Man har aldrig i sin lifstid haft muntrare än här och den gästfrie, högsinnede och på allt sätt utmärkte värdens skå tömdes under den lifligaste enthusiasm. Under tiden hade man äfven tillfälle att se och beundra hans byggnader, de präktigaste som skånska slätten vid någon bondgård har att uppvisa. Icke blott laduzårdshusen äro stora, rymliga och med betydlig kostnad uppförda, utan äfven boningshuset ytterst elegant och smakfullt, samt allt af tegelmur. Stora rymliga rum, prydda med dyra tapeter, gipstak, postlinskakelugnar och mahogenymöbler samt utstyrda med all möjlig komfort efter nutidens smak, göra stållet mera till en säteribyggnad sådan den allt mer och mer kommer att blifva på våra skånska hemman, och är alltsammans ett bevis på skånska allmogens stigande smak för skönhet, förenad med nytta och varaktighet. — Näst detta byggnadskalas på Skanes bördigaste och rikaste slätt förtjenar ett annat dylikt från medlersta provinsen att omtalas och som ägde rum i Oktober 1851, samt bevistades af 3 a 400 personer. Det var en Söndags eftermiddag, då man samlades hos hemmansegaren Rasmus Rasmusson i Röstånga, en af den ortens mest upplysta och utmärkta åboar, för att under aftonens och nattens fest inviga hans nya gård, som han i stället för nedruttnade hundraåriga trähus uppfört med mycken omsorg, boningshuset af tegelmur och kalk samt ladugården af ekekorsvirke och tegel, allt på ett smakfullt och bastant sätt.