Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1854, sida 3

het, icke oundgangligen kräfver de för trasiken kännbara uppoffringar af tid och medel, hvilka det förut antagna karantänssystemet gjorde nödvändiga. Hvarje uppmärksam läsare sinner huru kollegium här begynner med att anföra skäl, som ovilkorligen borde föranledt detsamma, att tillstyrka upphäfvandet af all karantan mot kolera, då kollegium nemligen måste erkänna det ojäfaktiga faktum, dels att karantänerna ej förmå utestänga sjukdomen, dels att denna kan utbryta alldeles af sig sjelf, utan all öfverförning från en ort till annan, hvartill koll. gerna kunnat lägga den icke minst talande erfa renheten, att koleran icke utbrutit på många orter, som med kolerasjuk ort haft daglig kommunikation. Dessa skäl borde väl leda hvarje tänkande menniska till den slutsöljden, att alla karantäner och spärrningar äro fullkomligt ändamålslösa — men koll. gör, just då man väntar denna åsigt såsom den oundgängliga konseqvensen af dess premisser — hastigt höger om vänning och anför några intetsägande skäl för karantänernas bibehållande. Ty äfven om man antager rigtigheten af dessa skäl, om man erkänner att kollegium har rätt deri, att osnygga och förpestade fartyg kunna I medföra en koleraatmosfer, som kan verka antändande på en redan för sarsoten priedisponeI rad ort, så har dock detta förhållande aldrig rimligtvis kunnat leda till ett bibehållande af fem dygns karantän. Hvar man inser nemligen, att ett fartyg, så beskaffadt som ofvan är nämndt, icke på denna tid urladdar sin pestatmosfer, derest ej särskilta reningsoch vädringsåtgarder med detsamma vidtägas. Det kan således, och skall i vanligaste fall göra så, ligga ut sin karantänstid, utan att dess atmosfer är i minsta mån förändrad, och blifver sålunda, efter de 5 dagarnes förlopp, lika smittsamt som förut. Kunde man ålägga ett fartyg under karantänstiden en ordentlig reningsprocess. hvilket dock med ett lastadt fartyg är omöjligt, så låge det något förnuft i den föreslagna karantänen, hvilket nu ej är fallet. Allt hvad man, synes det oss, här bordt göra, hade varit, att iakttaga en observationskarantän, så att i fall ett fartyg hade kolerasjuka personer om bord, dessa upptoges på karantänssjukhus. I sina sista här anförda ord synes Kollegium vilja förringa betydelsen af olägenheterna sutaf det karantänsväsen, som förordas och som sedermera blifvit af Regeringen ordineradt, dermed, att detsamma icke oundgängligen kräsver de för trafiken kändbara uppoffringar af tid och medel, hvilka det förut antagna karantänssystemet gjorde nödvändiga. Det är visserligen sannt, att den nu stipulerade karantänen af fem dagar från endast smittad ort medför mindre uppoffringar och svårigheter än de förut stadgade 7 a 10 dagar från misstänkt och smittad ort, men den medför i alla fall så pass stora olägenheter och kostnader, att den icke utan på de giltigaste grunder bordt bibehållas. Det qvarstår nemligen ännu, att ett fartyg och dess passagerare skola på främmande orter förse sig med sundhetspass, en omständighet, som ensam leder till mångfaldiga dröjsmål och trakasserier; det qvarstår ännu, att ett fartyg kan helt oväntadt blifva lagdt i flera dagars karantän, tillika med passagerare, för hvilka en sådan tidsförlust kan vara förenad med stora förluster; det qvarstår ännu, att ett fartyg kan ifrån sin destinationsort afsändas till en aflägsen karantänsplats, der det skall utligga sina dagar, m. m. m. m. Åro icke alla dessa svårigheter tillräckliga i Sundhetskollegii ögon, sör att utdömma alla sådane karantäner, derest ej fullgiltiga grund r för deras bibehållande simnas, något som Koll. dock ej gittat anföra. Menniskor i allmänhet, som ej ligga inne i sådana affärer, känna ej de mångfaldiga hinder, som uti onödiga och småaktiga föreskrifter äro lagda på handel och sjöfart; de hafva ingen id om allt det bråk, allt det löpande fram och åter, hvarmed en enkel tullbehandling af en vara är förenad, ännu mer då ut: klareringen af ett fartyg. De kunna således vara ursäktade, att de ej lägga tillbörlig vigt härpå. Men för dem, som känna något om detta, synes det nästan besynnerligt huru någon trafik kan bibehålla sig vid lif under så besvärande förhållanden, likasom man tydligt inser, att i en stat, der rörelsen befriades från dylika svårigheter, måste den genast taga en förvånande fart. Ett exempel härpå hafva vi ock t. ex. i staden Hamburg, som endast och allenast derföre att rörelsen der varit mera fri, vunnit en märkvärdig storhet och styrka. Emellertid har Sundhetskollegii svaga försök att motivera karantänsväsendets bibehållande varit en söt lukt för sådana der spärrningsifrare, som t. ex. tidn. Upsala, som härmed vilja åtminstone betäcka reträtten, då de nödgats öfvergifva sina fordna galenskaper. Men vi äro nog obeskedliga att ej unna dem denna 512 KR i . QQäand