Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1854, sida 2

och VIO Alla ej Kan 10TSvaras, skola väl Ryssarne försöka att fatta ställning vid Katscha och Belbek. Det antages icke i någon händelse, att Mentschikoff vågar att låta det komma till någon hufvudträffning, isynnerhet som han, då de allierade icke vändt sig emot Perekop, om någon tid kan vänta förstärkningar från detta håll. Deremot mana alla omständigheter de allierade att så snart som möjligt genom en rask kupp få slut på salttäget innan årstiden framskridit för långt. Ryssland litar troligen på att genom en förhalande taktik lyckas rädda Sebastopol med tillhjelp af sin gamla bundsförvandt — vintern. Wienerbladen ha underrättelser från Varna af d. 21, enligt hvilka man der ville hafva notiser från Krim af d. 18. Dessa notiser, som således äro en dag senare än Monitörens, låta så otroliga, att det knappt lönar mödan att reproducera dem. De förmäla nemligen, i strid med förestående uppgifter, att de allierade landstigit på 2:ne olika punkter och derefter, sedan de vid kusten quarlemnat en observationskorps, förenat sig vid Simferopol och afsändt en afdelning till Baktschiserai. De allierade hade vid Burluk anlagt en fast vapenplats. Den 17 voro de herrar öfver hela kusten från Cap Tarhan till Burluk. Från Odessa skrifves under d. 19 Sept., att nejden hvimlar af trupper. Starka kolonner draga till Krim, der det skall saknas kärntrupper. De trupper, som stått vid Nikolajew, sägas redan vara ankomna till Perekop. Hvarför besätta ej de allierade Perekop? Denna fråga besvaras sålunda af Siecle: I början vacklade S:t Arnaud och de öfrige anförarne emellan 2:ne planer, hvaraf den ena, som förkastades, gick ut på att de allierade straxt efter landstigningen skulle marschera på Perekop, der leverera Ryssarne en hufvuddrabbning och, först när de derigenom betryggat sig emot ankomsten af ryska förstärkningar till Krim, företaga belägringen af Sebastopol. Enligt den andra planen, som nu följes, skall armen deremot oförtöfvadt marschera på Sebastopol, söka eröfra fästningen genom ett blötsligt ansall och i hvarje handelse framskrida så långt med belagringsarbetena, att en del af arm6en kan mota de möjligen ankommande ryska förstärkningar, emedan resten af trupperna fortfara att cernera fästningen. Att man ej valt den första planen tillskrifver Siecle på ena sidan den långt framskridna årstiden, som gjorde raska operationer nödvändiga, och å andra sidan den omständigheten, att Ryssarne sannolikt voro beredde på ett anfall på Perekop, under det att en direkt marsch emot Sebastopol deremot torde i högsta grad hafva öfverraskat dem. Vi meddela efter Nat. Zeit. namnen på ryska öfverbesalet i Sebastopol: högste chef är furst Mentschikoff, samme katige herre, hvilken såsom czarens sändebud uppträdde med en sådan oförskämdhet i Konstantinopel; chef för flottan i svarta hafvet är amiral Moritz Borysowitsch Berg; hans stabschef är viscamiral Kornilov; krigsguvernör i Sebastopol viceamiral Stanjukovitsch. Från Asien har man ganska hugnande underrattelser med posten af d. 15 från Konstantinopel. Såsom redan telegrasen förmalt, har Schamyl förenat sig med sin underbefälhafvare Daniel Beg för att angripa Tiflis. Denne sistnämnde berättas hafva levererat ryska generalen Wrangel 2:ne träffningar, i hvilka Ryssarne fått stryk och de i Wrangels korps befintliga Polocker med 2 kanoner gått öfver till bergsboerna. Turkiska hären vid Kars, hvilken håller besatt det af Ryssarne öfvergilna lägret, väntar sin nye befälhafvare Ismail Pascha. Denne har på hela vägen från Silistria till Konstantinopel med jubel helsats af turkiska soldaterna, hvilka i honom firade Kalafats hjeltemodige försvarare. Underrättelser med landposten från Konstantinopel af samma datum förmäla, att Schamyl efter sin senaste seger ännu 2:ne gånger angripit och slagit Ryssarne i närheten af Tiflis samt marscherar nu på denna stad. Turkarne, heter det vidare, understödja kraftigt Schamyls operationer och strösva ända till närheten af Gumri (Alexandropo). Ett husvudangrepp vantades ofortösvadt på ryska positionerna, så väl af Schamyl som Turkarne. Det synes oss som om landpost-underrättelserna vore något öfverdrifna, för så vidt de tala om Turkarnes operationer, enär det är troligast, att desse ingenting företaga före ankomsten af sin nye general. Schamyls 2:ne segrar äro troligen desamma, som i de sjöledes ankomna notiserna tillskrifvas hans underbefälhafvare Daniel Beg. Notiserna från Konstantinopel och Marseille sörmäla äfven, att franska arm6ens reserv bekommit order att d. 18 inskeppa sig till Krim under befäl af general Levaillant. — Said Pascha, Egyptens nye vicekonung, hade d. 11 återrest till Alexandria Han har löfvat att