Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1854, sida 1

—— — Sedan öfverläggningen var slutad, utfärdades ett program, hvilket anslogs å den till allmän sammankomst enkelt men smakfullt iordningställda lokal, hvarefter hela samlingen begaf sig till fältet, der profplöjningen skulle verkställas. Af de till plojningen antecknade, voro nu närvarande 15, med sina plogar och dragare, de senare hufvudsakligast bestående af oxar. Plogarne varierade emellan svenska och engelska modeller. På anmodan af ordföranden, och innan täflingen började, höll hr Nonnen ett långt föredrag, uti hvilket han på ett för allmogen lättfattligt sätt meddelade. huru plöjning i allmänhet bör ske, och specielt på så kallad linda eller ängsvall, och förklarade alla de fördelar som uppkom genom en god plognad, och olägenheterna genom försummelsen deraf. Sedan hr Nonnen slutat sitt föredrag, uppställde sig alla plöjare uti en linea, och, på ett af hr Nonnen gifvet tecken, började på en gång. Efter någon stunds förlopp, lemnades de täflande ostörde af åskådare, och hela folkmassan begaf sig till den ofvannämnde lokalen, hvarest hr ordföranden till diskussion föredrog åtskilliga frågor, neml. 1:o nyttan af täckta diken; 2:o om potatis kan äga företräde framför rofvor, vid kreaturs utfodring eller gödning, samt 3:o hvilket som vore det förmånligaste sättet att utrota ogräs på åkrarne. Uti diskussionerna häröfver deltogo äfven några hemmansägare, synnerligast när frågan om potatisodlingen afbandlades, hvilken de tycktes föredraga framför rofodlingen, och hvilken åsigt hr assessor Koch från Torp tycktes dela; men hr löjtnant Koch från Wrem var af en motsatt åsigt, hvilken delades af hr Nonnen, som synnerligast fäste uppmärksamheten vid den stora skillnad i afkastningen, som utgör mer än dubbelt mot potäterna. Nyttan af täckta diken erkändes allmänt, så väl för besparing af jord som framtida underhåll och kostnad, och att de draga syran ur jorden lika väl som öppna diken. Vidare att tegelrör bör användas der tillgång på tjenlig sten är för långt aflägsen, men att stendiken göra lika nytta, och sålunda böra användas, der tjenlig material finnes på någorlunda nära håll. Det ändamålsenligaste sättet att utrota ogräs på åkrarne, ansågs vara att plöja djupt, under gräsvextens rot, synnerligast å den i träde liggande jorden, men att ogräsets utdödande äfven vinnes genom potatis-och rofodling. Ordföranden tillkännagaf att en ledamot af hushållssällskapet, hr F. Bundsen på Holma, hade per posto från Californien erhållit frö till en växt, som kallas Tomatoes, och som var särdeles värderad derstädes, och anmodade hr Bundsen att derom nu gifva sällskapet upplysning. Hr B. yttrade då, att han fått fröet till denna växt från en i Californien vistande son, som är landtbrukare 50 eng. mil från S:t Fransisco, hvilken uppgifvit att frukten användes både som rå, kokad och stufvad. Plantan liknar alldeles våra potäter, men frukten växer ofvan jord, lika stor som vanliga äpplen, och framlemnade nu en från Holma medförd planta, hvilken blifvit sådd på kall jord, uti sistlidne April månad, och tycktes trifvas rätt väl i vårt klimat. Kommissarien Åhlander tillkännagaf att en sjökapten Börjesson vore närvarande, hvilken nyligen hemkommit från Californien, der han flere år vistats, och sålunda torde kunna gifva upplysning om denna ifrågavarande växt. På ordförandens anmodan, framträdde hr Börjesson, och meddelade den upplysning, att ifrågavarande Tomatoes, är af mycket värde i Californien. Att den blir rödaktig när den är mogen, och ätes rå såsom äpplen. Afvenledes användes den kokad och stufvad; och såsom bevis på dess begärlighet ville ban nämna, att han en gång på sitt fartyg varit befraktad med 4000 kistor Tomatoes. Hr Å. Otterdahl från Götheborg trodde att han redan flera år sett ifrågavarande växt uti orangeri, under namn af pomme damour, mel hr Bundsen ansåg det icke vara samma species, synnerligast som pomme damour icke uti orangerier växa så stora som Tomatoes nu vuxit på kall jord. Ordföranden anmodade emedlertid br Bundsen, att till hushållssällskapet inkomma med upplysning, huruvida de qvarlemnade plantorna bibehöllo sig tills frukten hunnit mogna, och begärde samt erhöll det nu förevisade exemplaret, för att anställa vidare undersökning, om plantan förr varit vuxen i Sverige. Slutligen inlemnade prisdomarne sina förteckningar, hvarefter statsrådet Fåhregus öfverlemnade de vunna priserna, neml. för