sin tillvaro genom sina hvita klippor. På denna kust ligga 9 hamnar, hvaraf 3 i sjelfva Sebastopolsbugten, alla öppna emot norden. Ankarplatsen är omkring 3 mil lång och 3 mil bred och bugtens hufvudriktning är från öster mot vester med en böjning mot söder. De genom utskjutande landtungor bildade bassängerna hafva tillräckligt djup för de största fartyg och de lodrätta klippväggarne förhindra icke tillgången. Hamnens försvar är kombineradt och sammanhängande i en sträcka af cirka 3 mil, från det ställe nemligen der bojerna beteckna inloppet, och ända till ingången till tyghuset. På denna sträcka är hvarje framspringande punkt, så väl i söder som i norr, betäckt dels med landtbatterier, dels med 2 våningar höga, kasematterade fästen, hvilkas korseld bestryker inloppet till hamnen. Detta försvarssystem förstärkes ytterligare på norra sidan genom en stjernskans, anlagd på en afhöjderna, hvarifrån hafvet beherrskas, på södra sidan genom ett betydligt verk, som dominerar staden, genom ett förskansadt läger, cirka en mil från staden, och slutligen genom 4 befästade kaserner. När man närmar sig den kanal, som sträcker sig i en bredd af cirka 4 kabellangder emellan refven på norra och södra sidan, så stöter man på det första försvarsverket, som består af ett saste med en dubbel rad af landtbatterier, bestyckade med 50 grofva pjeser, och på det s. k. stora karantänsbatteriet med 51 kanoner. På toppen af den höjd, som mot vestra sidan bildar karantänsbugten, ligger stjernskansen, hvars bestämmelse är att komplettera försvaret emot södra sidan, och som presenterar 50 med kanoner försedda skottgluggar rakt emot inloppet till redden. Basen för detta försvar bildas af Fort Alexander, som består af sramspringande torn af sten med 2 kasematterade batterier, och en front af liknande byggnadssätt. Framsidan af Fort Alexander är vackert och väl utfördt och verket har så till vida ett fruktansvärdt utseende. Bröstvärnet är af omkring 6 fots tjocklek, men skottgluggarne i kasematterna äro så trånga, att det är en omöjlighet att sigta antingen till höger eller till venster. Kasemattorna tjena tillika till kaserner; emellan hvarje par kanoner finnes plats för tio man och i midten af hvarje batteri finnes en ugn för kulors glödgande. Alla dessa fästen, vid hvilka kasematt-systemet, med uteslutande af hvarje annan princip, tillämpats, äro med hänseende till byggnadssätt och omfång enstaka stående exempel i besastningskonsten; ty om än kasematter användas ofta, sker det dock sällan i så stor utsträckning. Batterierna lida derföre af de brister, som äro nödvändiga följder af detta system i dess ensidiga genomförande. Till dessa brister höra, att hvarje inträngande kula i förening med de söndersprängda stenstumparne verkar som ett karteschskott, och att artilleriet till följe af den i kasematterna samlade krutrök icke kan betjenas i längden; det är för att förekomma denna olägenhet, som skottgluggarne gjorts så små och det är likaledes af denna anledning, som låga fönster blifvit anbragta, hvarigenom likväl murarnes styrka försvagats. Fort Alexander är, liksom de andra fästena, spärradt i strupen med port och mur, hvilka dock lätt skola kunna sprängas, ty ingenting är gjordt för att försäkra dessa verk emot ett angrepp från landsidan. Den som en amfiteater byggda staden beherrskar fästena, och en fiende, som är herhöjderna, är tillika herre öfver sastningsverken. Bakom Fort Alexander ligger Fort Nikolai med 192 eldgap. Detta är förstärkt med 2 fästen, ett till höger och ett till venster, af hvilka det förra beherrskar inloppet och det andra bestryker hela kanalen ända från inloppet till tyghuset. Bakom detta verk ligger Paulsbatterierna med 80 kanoner, hvilka på östra sidan betäcka inloppet ända till tyghuset; på norra sidan, i närheten af telegrafen, följa efter hvarandra ett landtbatteri med 17, Fort Konstantin med 104, längre i öster en dubbel rad af kasematterade batterier med 90 och slutligen på en i sydlig riktning utskjutande udde 2 landtbatterier, hvardera med 34 kanoner, hvilkas eld på kort afstånd korsa elden från Paulsbatterierna. Huuru inseglingen på grund af hafvets djup 8 a 10 samnar — icke erbjuder stora svårigheter, så fordrar dock det trånga farvattnet stor försigtighet, derest man är nödsakad att kryssa uppför detsamma. Alla samtliga fästningsverken äro bestyckade med 800 kanoner af grof kaliber, hvilka alla äro riktade emot hafvet, hvaremot försvaret mot landtsidan är försummadt. Stenbatterierna blott tillräckligt artilleri, skall man kunna förlama deras verkan. Således — och härmed slutar författaren — visar sig Sebastopol väl vara en stark och betydlig fästning, men inAnalanda cåcAm Puccarna ckrimtfit an ainfaolio re öfver de angränsande och kringliggande ! äro i flera hänseenden bristfälliga och har man