Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1854, sida 2

SKål all DetvIIIlA, år Korrespongqentens oberattelse om en af furst Mentschikofl. högste besalhafvaren å Krim, den 3 utfärdad proklamamation. Fursten uppräknar deri alla de segrar, som Ryssarne vunnit i detta århundrade, och uppmanar sina soldater att genom tapperhet och ihärdighet äfven denna gången segra. Om det dock är himmelens vilja, att fienden segrar, då må man låta krutförråden springa i luften. Förr döden, ån fångenskap är slutstrofen i proklamationen... Ryssarne sägas emellertid vara ganska modfällda. Odessas bombardering bekräftar sig icke. Vi hade aldrig eller något särdeles förtroende till denna underrättelse. Det hade äfven ringa sannolikhet för sig, att de allierade, då de förehade ett så vigtigt företag, skulle splittra sina krafter genom ett anfall på Odessa. Det kan visserligen invändas, att ett dylikt anfall kunde gagna som en diversion, men då de allierade alls icke generas i sitt förehafvande af Odessa och dess garnison, synes denna diversion vara bra öfverflödig. Rörande Schamyls operationer i Georgien, hvilka kommit Turkarne i deras beträngda ställning så mycket till godo, reproducera vi ur ett Wienerblad följande, utan att dock kunna på något sätt svara för dess tillförlitlighet. Nedra delen af Georgien intill Kur är öfversvämmadt af Schamyls armå. Centern, under Schamyls eget befäl, stod d. 28 Aug. i Achalgori, medan högra flygeln under Emiren Hassan Emin stod vid Gui i närheten af Kur, och den venstra flygeln sträckte sig intill Muchet, likaledes vid Kur. Hvad som passerat sedan d. 28 Aug. är ännu obekant. Andronikoff ryckte i ilmarscher emot Tscherkessernas högra flygel, medan Bebutoff med 18,000 man och 30 kanoner gick emot centern och Wrangel med 10,000 man öfver Erivan ryckte emot venstra flygeln. Bästa beviset för vigten och betydelsen af Schamyls infall är den fullt bestyrkta omständigheten att Ryssarne samla hela sin styrka för att drifva bergsboerna tillbaka. Redan i thorsdags i förra veckan fingo vi på telegrafväg underrättelse om att en af 4 Muselmän, 4 Greker och Armenier, 3 Katholiker och 1 Jude sammansatt kommission blifvit nedsatt för att vaka öfver utförandet af den såsom turkiska rikets karta betraktade förordningen i Gulhane. Man läser i en uti YPr. Cor. befintlig skrifvelse från Konstantinopel af d. 7, att denna dag samtlige ministrarne och andra höga embetsmän, patriarkerna och de mest ansedde kristne samt judiska öfverrabinen varit församlade i regeringspalatset, för att af Reschid Pascha erhålla kännedom om en storherrlig förordning, hvilken lofvar en genomgripande reform i den inre förvaltningen och förverkligandet af de uti förordningen i Gulhane proklamerade grundsatser. För ernåendet af detta mål, heter det vidare, skall bildas ett statsråd, som har att utarbeta nya lagar och vaka öfver förvaltningens regelmässiga gång, äfvensom att befordra bestickliga och tyranniska embetsmän till behörigt straff. Månne icke den blandade kommissionen, om hvars nedsättande depeschen underrättat oss, år en och samma med det blifvande statsrådet i den an: förda skrifvelsen och äger samma makt och befogenhet, som tillägges detta? Samma förordning, som förfogar om kommissionens nedsättande, utdelar, enligt hvad franska tidningarne förmäla, skarpa slängar åt embetsmännen för deras salhet och besticklighet. Kommissionens tillsättning motiveras alltså förmodligen derigenom, att de lagar, som sultanen förut utfärdat till de kristnes fördel, icke kunnat blifva en sanning till följe af embetsmännens väld och besticklighet. Man finner imellertid häraf hvilka stora framsteg civilisationen och samvetsfriheten gjort i Turkiet under det inflytande, som under nuvarande omständigheter utöfvas af den europeiska bildningen. Det är på persiska gesandtens uttryckliga begäran, som J. de Constantinople motsäger brytningen emellan Turkiet och Persien. Rysslands påstås imellertid underhandla med Herats beherrskare om astrådandet af fästet Gorgoan, hvarest det vill förlägga en stark besättning. Gorgoan är en vigtig position, belägen 10 mil från Asterabad, och som kommenderar vägen från Herat till Khiva. Engelsmännen, som ej eller lära vara overksamma, skola dock anse sig kunna korsa Ryssarnes planer genom besättandet af passet Bolan, om hvars upplåtande de trädt i underhandlingar med planen i Khelat. Tvisten emellan Omer Pascha och österrikiska generalen Hess, beträffande den till Wallackerna utfärdade österrikiska proklamationen förklaras nu af J. des Debats hafva varit vållad genom ett fel af den person, som öfversatt proklamationen från tyska till wallachiska. Såsom man vet bjöd denna proklamation Wallaal ana att ss All wänRnda A