ligen åt flera tidsskrifter lemnar militäriska uppsatser. Ibland de franska generalerne är oselbart Canrobert den, som står mest i ropet. Han är anförare för Iuavendivisionen, en förträlslig del af armen, och kommer troligen att uträtta mycket mot fienden. Marskalk St. Arnaud står blott till följe af sin rang högre än han. Sina antecedentia förnekar han ej, och merendels ser man honom, omegifven af en hop af dessa beduinryttare, dem han medfört såsom ett slags drabantgarde, jaga framåt på sin långmahniga häst. Om Bosquet och Feray är intet anmärkningsvärdt att säga. Prins Napoleon är väl ingenting mer och ingenting mindre än en figurant.