Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 september 1854, sida 1

— ————77 varit, så hafva dock de särski da sördelar, de innehöll, för langesedan upphört. för oss, oc då vi nu i all trygghet kunna sluta periode för dess giltighet, är det hög tid att träffa ae för vår östersjöhandel mera gynsamt arrang ment. 3) (Från W. W. Irwin till statssekreterare James Buchanan, dat. den 15:de Juli 1845 Min herre! Jag har härmed den äran att sär da er en öfversättning af det danska officiell meddelandet, som innehåller antalet af de sat tyg, hvilka förliden månad passerat Sundet, ä vensom en jämnförande öfversigt öfver först hälften af innevarande och de nio föregåend åren. De af mr. Calhoun begärda tabellern har jag ännu ej kunnat erhålla af danska re geringen. Preussiska Konungen besökte förliden må nad H. Maj:t Konungen af Danmark och ga under sitt uppehåll diplomatiska korpsen audi ens. Såsom hufvudändamålet med detta be sök betecknas inledningen till ett återuppta gande af de underhandlingar om Sundska tul lens nedsättning, hvilka förliden vinter så plöts ligt blefvo afbrutna genom den preussiska kom missariens, grefve Bulows, tillbakakallande. 4) (Från nordamerikanska gesandten i Kö. penhamn, R. P. Flenniken till statssekreterarer James Buchanan, dat. den 8 Sept. 1848.) Mir herre ! Jag tillåter mig att fästa departementets uppmärksamhet på Sundska tullfrågan; jag anser det icke för osannolikt, att Tyskland, fredsunderhandlingarne med Danmark, kommei att stå fast vid denna tulls afskaffande, hvar: på det, enligt min tanka, har de råltvisaste anspråk. Denna utpressning är otvifvelaktigt den besvärligaste bördan för verldshandeln och kan på intet sätt hafva sin grund på folkrättsliga principer. Under mina samtal med ministern för utrikes angelägenheterna, har jag nyligen två gånger bragt denna fråga å bane. Denne (grefve Knuth) erkände, med den karakteristiska frimodighet, som ligger i hans natur, att han icke var i stånd att försvara denna tulluppbörds princip, men bad mig låta frågan hvila till dess att kriget med Tyskland vore slutadt. Jag svarade honom, att det ingalunda var min afsigt att med denna angelägenhet öka ministerens bekymmer, så länge fiendtligheterna varade, men förbehöll mig dock att efter ett allmänt vapenstillestånds afslutande, på ett mera formelt sätt återkomma till denna fråga. Förenta Staterna äro icke genom traktater hindrade att på hvilken tid som hellst underhandla om denna angelägenhet; jag tillåter mig antyda för departementet, att den nuvarande perioden torde vara särdeles lämplig för att upptaga frågan ossicielt och besluta sig för att befria Förenta Staternas handel från en godtycklig inskränkning, hvars erläggande är lika så förödmjukande för en oafhängig nations stolthet, som dess uppbarande tycks vara egnadt att nedsätta den danska regeringens sanna värdighet. De europeiska sjömakterna hafva möjligtvis haft tillräckliga skäl att erkänna Sundstullen och att derom underhandla med Danmark, som örut och t. ex. i medlet af 15:de århundradet, len tid då traktaten med England afslöts, fröj