Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1854, sida 2

Österrikiska noten reproducerar, såsom nämndt är, ord för ord och gillar de 4 fredsvilkoren, men förbehåller likväl det kejserliga kabinettet rättigheten att fritt pröfva de vilkor, som skulle kunna framställas för fredens återställande ,i den händelse att omständigheterna skulle tvinga Österrike att deltaga i kriget. Detta förbehåll uppfattas sålunda, att Österrikiska kabinettet velat förutse den händelsen, att krigslyckan, om det deltoge i kriget, icke skulle blifva dess vapen gynnsam. Vi hafva redan i lördags meddelat en telegrafdepesch, enl. hvilken Ryssland förkastat de af vestmakterna framstälda och af de tyska stormakterna understödda fredsvilkoren. ÅÄfven i de i går anlända utländska tidningarne föreI kommer denna vigtiga, men icke oförväntade nyhet endast i form af telegrafdepesch. Denna depesch, som finnes i Köpenhamnstidningarne af den 25, lyder som följer: , Paris. På börsen gick det rykte, att PreusI sen tillträdt trektaten af den 8 Augusti. RyssI land har tillbakavisat de af vestmakterna fordrade garantierna. Depeschen saknar datum, men vi supponera, att detta skall vara den 25, emedan i pariserbladen af till och med den 24 ej finnes något spår till dessa nyheter. Att Preussen skulle hafva bitrådt traktaten af den 8 Augusti får förstås sålunda att äfven Preussen senare genom notvexling med vestmakterna godkänt och gillat de af dem uppstälda sredsvilkoren. Traktaten af den 8 Augusti är ett oegentligt uttryck, då ingen traktat den dagen blifvit afslutad. I Köln. Zvcit. skrilves från Frankfurt under den 22 dennes, att förbundsförsamlingen ej förr kommer att sysselsätta sig med de statsakter som blifvit henne i orientaliska frågan meddelade af de begge tyska stormakterna, än Rysslands svar på de senaste fredsförslagen blifvit bekant. Till följe häraf skulle den hafva tagit sig 3 veckors sorier. Troligare anses dock vara att dessa ferier tagits för att lemna komitöen, till hvilken handlingarne remitterats, tid att utarbeta sitt betänkande ölver desamma. Ännu den 24 dennes hade ej i Paris oslentliggjorts några officiella rapporter från Östersjön om Bomarsunds intagande. Enligt skrifvelser i enskilta Pariserblad skulle denna belägring och dess resultater betydligt modisierat de idter som man bildat sig om motståndskraften hos sastningsverk uppförda af granit. Dessa bref låta påskina, att kulorna till den grad illa tilltygat Bomarsunds sastningsverk, att det skulle vara nära omöjligt att reparera dem före vintern och då platsens försvar skulle blifva ganska svårt under nämnde årstid, när isen nödgar flottorna att draga sig tillbaka, skulle, enligt hvad brefskrifvarne förtälja, amiralerna och generalerna begära tillåtelse att spränga det återstående af fästningsverken i luften. London Gazette af d. 22 meddelar imellertid redan amiral Sir Charles Napiers officiella berättelse om Bomarsunds intagande. Den innehåller dock stort ingenting annat, än hvad som förut meddelats efter underrättelserna öfver Stockholm. Engelsmännens förlust vid intagandet af det östra fästningstornet utgjordes af 2 döde, deribland ingeniörlöjtnanten Wrothesley, och 1 sårad. Amiralen förbehåller sig alt framdeles lemna en detaljerad berättelse om det byte som eröfrats och den ömsesidiga förlusten. En depesch från amiral Parceval-Deschenes, Aatarad a 16 5 undarrättar francka rann