Styckegods. Sehwelzisk sånanrofest. Svårligen finnes något land, hvarest i förhållande till besolkningens antal, sianas så mänga sångföreningar och hvarest så mycket sjunges, som i republiken Schweiz. Hvarje stad, ja hvarje by har sin sångförening, och en stor del af dessa samlas en gång årligen till en stor sångarefest, hvilken för i år blifvit afhållen i den fordna riksstaden Winterthur, en i kantonen zurich liggande utmärkt vacker liten stad med 6,000 innevånare. Gröna äreportar, rika blomsterguirlander och fladdrande fanor m. m., hvarmed innevånarne till festen smyckat sin stad, gjorde densamma ännu mera intagande. En särskild sånglokal var för tillfället uppförd, och man kan sluta sig till byggnadens storlek deraf, att omkring 100 sångföreningar med tillsam mans 2,500 sångare deltogo i festen. I spetsen för mängden af sångföreningarnes smakfulla och dyrbara fanor bars edsförbundets stora fana med förbundskorset. Sängföreningarne utgjorde en brokig blandning af äldre personer och af ynglingar, af studerade till en del högtstående personer och af bönder. Oaktadt den ofantliga folkmassa, som denna fest från olika orter lockat tillsammans, och oaktadt den glädje som öfverallt herrskade, störde dock icke minsta oord ning den vackra festen. Den tyske referenten egnar den Schweiziska befolkningens goda anda de största loford, men tycks dock vilja antyda att omnämnde vackra förhållande till en stor del bör tillskrifvas ,sångens föradlande makt. Och häri torde han hafva rätt. Måue sången derföre vinna allt större utbredning äfven inom vårt fädernesland, och måtte äfven i Sverige, de sångälskande och sångkunniga Schweizarnes stamland, hvarje stad och hvarje by snart hafva sin egen sångförening. Den, som medverkar till vinnandet af detta vackra mål, har gjort sitt land en större tjenst än han kanske sjelf kan anna. KHaplen funn-e destitlerings-apparat. Om denna apparat meddelar Blekingsposten för d. 18 Augusti följande: På skruflinieskeppet Carl Johan, som nu snart är segelfärdigt, har under loppet af veckan intressanta försök blifvit verkställda med den af kapten Sasse konstruerade destillerings-apparaten. Då kapten Sasse inlemnade sin ritning på denna apparat, så uppgaf han, att den af salt sjövatten skulle destillera minst 70 kannor i timmen, och nu har den, vid de anställda försöken, gifvit 90 kannor i timmen, eller öfver 1000 kannor om dagen, hvilket är nära nog den vattenqvantitet, som dagligen konsumeras ombord i skeppet. Kapten Sasses destillerings-apparat skiljer sig ifrån den engelska derigenom, att besättningens matlagning är oberoende af densamma, så att om destillerings-apparaten går sönder, så hindras icke matlagningen, äfvensom destilleringen kan medelst egen eldstad oberoende fortgå; vidare, att den är enklare, starkare och mera lättskött än den engelska; samt slutligen, att den icke kostar en femtedel så mycket. På ett mycket sinnrikt sätt är den placerad emellan skeppspannorna å ena sidan och den s. k. herr-kabysen å den andra, icke upptagande mer än cirka 9 tums utrymme, hvarigenom den utan särskild eldning och endast genom den vanliga matkokningen erhåller tillräcklig värme för att gilva 60 kannor i timmen; men med en ringa tillökning i påeldningen, gifver den, som nämndt är, 90 kannor i timmen. ar ra vattenförrådet varit en af de största svårigheterna för att skaffa utrymme ombord i linieskepp, men hädanefter, med en så ringa kostbar och rikt gifvande apparat, som den, hvarmed kapten Sasse nu: har fullkomnat linieskeppet, blifver det en stor lättnad för konstruktörerna att gifva såväl ångmachinen som skeppets alla andra inventarier deras tillbörliga plats. Det är visserligen sannt, att det destillerade vattnet duger icke att genast drickas, men till matlagning är det fullkomligt användbart, och efter några dagars ut: sättande för luften är det lika håäksosamt, som vanligt källvatten. Ehuru mycket ångmachinen bidragit till att öka lin ieskeppets militära kraft, så har genom destillerings-apparaten den icke mindre vigtiga inre ekonomien ombord i skeppet bhfvit lika mycket fullkomnad, och bäda dessa uppfinningar hafva gemensamt gjort sjömannen nära nog oberoende af alla yttre förhållanden. Att icke kapten Sasse ingick i österrikisk tjenst, hvarom var fråga för några år sedan, var i många hänseenden för staten en lycklig slump, hvilken vi önska måtte rätt uppsk ttas af dem, som det kunna! .e — Sn ters Hittills har det sto