Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 augusti 1854, sida 2

marsund d. 8 och 9 dennes: Den 8 väckte mig konondundret i det kampen öppnades af ett på södra stranden anbragt ryskt batteri af 8 kanoner, hvilket sköt på en engelsk fregatt. Redan efter en half timmes skjutande var dock batteriet taget af landstigningstrupperna under ett vidt skallande hurru och kanonerna förnaglades genast. Derefter öppnade afven ett af de ryska fästena sin eld mot 2:ne franska ångare, hvilka ull landstigningstruppernas skyda lågo i närheten af detsamma. Elden bysvarades kraftigt och varade till inemot kl. 9; en liten fransk ångare erhöll vid detta tillfälle nåzon skada, som nödgade deu art draga sig tillbaka för att reparera. I det hela aflopp dock denna kanonad, liksom en annan på eftermiddagen emot 2 ue andra ångare, utan betydlig förlust för båda partierna. De af Ryssarne i stor mängd kastade granaterna voro aldeles oskadliga för fartygen, emedan de sprungo allt för tidigt. Omkring kl. 10 på aftouen stucko Ryssarne samtlige i sastningens närhet belägna byggnader i brand; det brann hela natten igenom. Onsdagen den 9 Augusti. I dag tidigt på morgonen råkade en stor fransk ångsregatt på grund vid Östra kusten af ön och besköts häftigt från det stora ryska fästet. Sir Charles Napier ilade straxt med flera Stora engelska ångare till hjelp och kastade bomber på fästet; fregatten kom äfven lyckhut af igen, dock synes den hafva lidit temligen betydlig skada. — Det på en höjd belägna ryska fästet underhöll i dag en häftig eld emot landstigningstrupperna, men kunde icke förhindra deras förening; Fransmännen landstego på södra och engelska marinsoldaterna på norra sidan om fästningsverken. Kl. 9 på aftonen skoto Ryssarne byarne i brand; det brann åter hela natten. Ett bref från Bomarsund af d. 12 i Times innehåller följande detaljer: Trupperna landst:go d. 8 kl. 3 på morgonen utan motstånd och angrepo genast derefter en redutt af 5 kanoner, genom hvilken vägen försvarades. Fransmännen angrepo i fronten, engelska marinsoldaterna i ryggen och togo den i ögonblicket utan förlust. Nu ligga de lägrade bakom en höjd emellan byarne Fiuly och Sundsbola, ungesar 2 mil från hufvudbatteriet, under det franska jägare sprida sig emot murarne ända till 1200 alnars afstånd från desamma. En rysk osficer, som utkom, blef när han knappt tillryggalagt 20 steg, skjuten genom bröstet och af sitt efterilande folk lillbakaburen i fästningen. Invånarne i byarne förse oss rikligen med lissmedel och aro mycket höfliga. Ibland Fransmännen hade koleran på 4 dagar bortryckt 11 man. — Penelope kom inom skotthåll för fästningen på grund och var 33 timme utsatt för fiendens eld, utan att dock lida någon betydlig skada. Hon måste kasta sina kanoner och vattentunnor öfver bord, för att blifva slotl, och räddades slutligen ur sitt sarliga läge af eskadrens småbåtar. — Eit batteri, som förut börjat spela emot Phlegeton och ÅAmphionbragtes snart till tystnad, och när manskapet begaf sig i land för att förnagla kanonerna, funno de fyra af dem spruckna och den 5 oduglig till laddning. — Det berättas att 600 man lyckats smyga sig öfver från fasta landet, för att förstärka besättningen i fästningen, och att de nu befunno sig på Prestö. Donaufurstendömena. Omer Pascha har under d. 13 dennes utsardat en lugnande proklamation till Wallacherna af det innehåll, att ingen skall förföljas för sina förra ryska sympathier. Det är till den halsoflicielle Österr. Cor. som det skrifves från Czernowitz under d. 16, att ryska högqvarteret skall förläggas till Ismael i Bessarabien. Lazaretterna i Moldau skulle, enligt samma skrifvelse, vara utrymda till d. 29 dennes. Förlagger Gertschakoff högqvarteret från Fokschan tillbaka till Buseo — en notis som dock får upptagas med försigtighet — så sker det förmodligen endast provisoriskt för att betäcka återtåget emot Turkarnes anfall. Såsom ett bevis på de svårigheter, med hvilka Ryssarne bafva att kämpa i detta fälttåg, ansöres i en skrifvelse till ÅAllg. Zet., att af de 3 på återtåg till Moldau varande kolonner 10,000 sjuke man aflemnatsi de åtskilliga improviserade sjukhusen och att af den medföljande slagtboskapen 2000 oxar störtat. Vid sjukhusens utrymmande, heter det vidare i samma skrifvelse, är den åsigten gällande att låta så få sjuka som möjligt råka i krigssängenskap, och vid de eländiga och otillräckliga transportmedlen gränsa de svårt sjukes och sårades lidanden till det otroliga. Tusende, som om de fått njuta ro och vård skulle hemtat sig, dö nu under transporten och deras grafvar kanta landsvägarne. Tillika rasar saltsjukan i byarne på vägen srån Bukarest. Från Bukarest skrisves under d. 10 dennes till Köln. Zeit. : ,Efter allt hvad jag hör var Turkarnes emottagande verkligen lysande och icke blott ett tvunget formelt. Dock var det företrädesvis folket, som bejdlöst yttrade sin uppriktiga glädje; bojarerna afvakta tiden, de bandlande, för det mesta Tyskar och Fransmän, förhålla sig neutrala. Fransmännen säga: Vi hafva förtjent mycket pengar af Ryssarna och så tillvida var ryska ockupationen oss kär; såsom Fransmän gläder det oss att Ryssarne mäst vika för de allierade. Men folket har lidit mycket genom Ryssarnes närvaro, ge nom lissmedlens dyrhet, genom tunga pålagor, genom de inqvatterade Ryssarnes råhet o. s. v. och emotsåg Turkarnes ankomst som en förlossning. Det exkistera 2:ne wallachiska ordspråk: ,När Turken kommer, blir brödet billigt, och , Ryssen sjal, Turken betalar. Men när jag sade, alt bojarerna afvakta tiden, så är detta blott till en del sannt och gäller nästan alls icke om de höga embetsmännen. Så t ex. är spataren (fältherren) Xeresko, hittills Ryssarnas underdaniga-te tje nare, i detta ögonblick Turkarnes ödmjuka tjenare Interessantare ån delta ar hvad jag erfarit om Ryssarnes siannessfämunz under deras vistaode harstädes och vid tiden för deras aftåg. Oskicerarne. som i allmänhet berömmas för sitt förekommande sätt, synas ha varit ganska olyckliga. De voro missnöjda med kriget och dess orsaker och de dolde icke att de blef