Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 augusti 1854, sida 1

det att, genom större anspråk på spanmålsförråden i de nordostliga grannländerna, i nabo bens fickor må falla mera guld, som han samlar och begagnar icke för industriella ändamål. Hundradedelen af omkostnaderna och af penningvardet på det förstörda i detta ett-åriga krig hade varit tillräckliga att spränga eller grasva en kanal omkring Jernportent vid OrsSova. berigenom hade Wien blifvit upphöjdt till en sjöstad, äfvensom alla andra vigtiga stader vid Donau; ty då sloden har ett djup af tjugo fot, så är det ingenting som hindrar att en stor sjöoch slod-handel kunde ledas öfver Svarta hafvet, på Donau ända in i hjertat al Osterrike. Tysklands handel öfver Trebizond till Persien och genom Egypten till Indien skulle på trettio år vinna en utsträckning, hvaraf följderna skulle blifva välstånd och en fördubblad befolkning för de vigtiga städerna och länderna vid Svarta hafvet och Donau. Hvad är det som erbjuder den största säkerhet mot revolutioner? — Valstånd, fri industri och tillfredsställandet af alla måttliga och förnuftiga anspråk, som ett folk kan göra på sina väktare och sin lagstiftning. Frihet och handelns utsträckning medföra ofelbart tankefrihet; — och det är just denna, som fruktas af agarne till de lifegne (slafvarne), hvilka ännu i dag, såsom försäljbar egendom, bilda en bytes-artikel; och fruktan för upplysning torde ej så obetydligt hafva bidragit att framkalla nyare tidens katastrof, som ofelbart i sina följder skulle kunna medföra störtandet af ett härdnackadt godtycklighetsvalde och en brutal aristokrati. Uti intet land, der frihet och lättnad i alla industrigrenar äro rådande, hör man af några konvulsioner, ty folket inser att det äger allt det, som förnustigtvis kan fordras och gifvas. Hvem kan betvisla att ju massan af handel och industri i Turkiet och i landerna på andra sidan Donau skall blifva stor, om frihet och såkerhet ernås der? Dessa skola uträtta mångdubbelt mera för de ärskilta solkstammarnes och sekternes bildning, upplysning och harmoni, än hycklande protektorater, hvilka hvarken fordras eller äro nödiga. Ännu alltid råder i många delar af Europa den falska tron, att hvarje folk måste med asundsjuka ögon betrakta andra folks valstånd, med hvilka det drifver handel, och anse hvad dessa vinna för sin förlust. Låga krämarekonster ha blifvit upphöjda till politiska grundsatser för stora staters förvaltning. Årligen genomträngas dock töcknen och fördomarne klarare af den bättre insigtens ljus. —XXX-AÖXEOOOORORVRBRVVVLVLVRV RR RR