Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 augusti 1854, sida 2

har IuIIKomligt ratt.) I underhuset hatva den 12 förfrågningar af hr Hume rörande de tyska stormakternas politik framkallat det svar af lord John Russel, att ryska ambassadören i Wien nyligen meddelat vienerholvet Rysslands assigt att utrymma Donaufurstendömena Samtidigt hafva noter vexlats emellan österrikiska utrikesministern och franska och engelska sändebuden, specificerande de vilkor, under hvilka vestmakterna voro sinnade att sluta fred med Ryssland. Dessa vilkor finnas i franska utrikesministerns i Monitoren inlörda depesch, men då denna notvexling agt rum ester nyssberörde delgifvande af ryska sändebudet, återstår attt veta om Osterrike heldre vill meddela dessa noter i St. Petersburg, sör att negociera, eller om det skickar ut sin arme att understödja vestmakternas operationer. Det är likväl tillfredsställande att veta, att Österrike icke åtnöjer sig med att återvända till tillståndet före kriget, utan öfverhufvud gillar de garantier som man föreslår det att fordra af Ryssland. De ännu icke offentligt tillkännagifna vilkoren för det turkiska lånet berättas i Times vara följande: Hela lånet är 5 mill. E, och räntan 6 proc. Till en början emitteras 2 mill. till 80, med rättighet för subskribenterna att taga den tredje mill. till samma pris. Inbetaln. sker månatligen, 15 och 20 proc. åt gången. De begge sista millionerna skola slutligen e mitteras till 85. Dessa vilkor försäkra kapitalisterna om en vinst af 7 proc. Såsom säkerhet för lånet tjena turkiska statsinkomsterna och specielt egyptiska tributen, som skall direkte betalas i London för räntornas liqviderande. Lord Jocelyn, äldste son till earlen af Roden och svärson till lord Palmerston har dött i koleran. Han var författare af ett förtjenstfull arbete om kriget i China. DANMARK. Den ene riksdagsmannen efter den andre afsäger sig sitt ombudsmannaskap. Fortfar det på det viset, komma thingen att förnyas utan någon upplösning. Men denna frivilliga förnyelse sker i en mot ministeren fientlig anda, ty i alla valdistrikten synes valmännen hafva öfverenskommit om att endast välja sådana personer som äro fiender till den nuvarande förhatliga ministeren. RYSSLAND. De engelska örlogsångarne fortsätta sina sientligheter längs efter hvita hafvets kuster, utan att möta något motstånd af ryska trupper eller fartyg; men befolkningen i dessa trakter visar sig mycket fientlig emot engelsmännen och sätter sig till motvärn emot dem så godt de förmå. Enligt Ryska Invaliden hasva bönderna i byn Pouschlaktha, der Engelsmännen, efter att hafva blifvit vägrade lissmedel, landstigit med 100 man, steg för steg dragit sig tillbaka till skogen skjutande på fienden, dervid de dödat 5 man och sårat flera andra för honom. Engelsmännen vågade icke förfölja bönderna, men satte af hämnd eld på deras by, bestående af 40 hus och en trädkyrka, hvilket allt blef lågornas rof. TYSKLAND. Den genom våda omkomne kungen af Sachsen uppfattade icke sina pligter som tysk furste bättre, än han gjorde sig till en försvarare af Rysslands intressen. På konferensen i Bamberg understödde hans sändebud den propositionen att, om Ryssarne utrymde furstendömena, borde äfven de allierade draga sina trupper tillbaka ur Turkiet. Vare detta nog sagdt om menniskan! Hans efterträdare Johan är gift med en syster till österrikiske kejsarens mor, erkehertiginnan Sophie. HOLLAND. Andra kammaren har efter 3 veckors förhandlingar antagit en för detta land och dess kolonier vigtig lag, hvilken, innehållande icke mindre än 130 artiklar, reorganiserar den civila förvaltningen i de holländska besittningarne i Asien. Det gamla systemet är dock bibehållet, enligt hvilket generalguvernören i Batavia är beklädd med en nästan oinskränkt makt. Något af allmänt intresse i denna lag är ett förfogande att slafveriet i kolonierna skall upphöra d. 1 Januari 1860. ITALIEN. Nya revolutionära utbrott anses för aldeles oundvikliga, oaktadt det afskräckande i den parmesanska resningens undertryckande. I Parma skötos den 5 fem individer som deltagit i detta olyckliga försök. — Den bekante Garibaldi, som för närvarande uppehåller sig i sardinska staterna, har uti en i en genuesisk tidning införd förklaring ogillat otidiga revolutions-försök och varnat ungdomen för deltagandet deri, enär de endast ruinera eller åtminstone diskreditera frihetens sak. G. har sedan sin, ankomst till Sardinska staterna icke brytt sig om politiken, utan endast sysselsatt sig med sina barn, sin helsa och sina afsarer. I Genua, der han för ögonblicket uppehåller sig, hjelper han till att sköta de kolerasjuke. — n41