2— —— —— rial, rörande några vid reglering af tulltaxan, af riksstånden ännu icke asejorda frågor. Utskottets inbjudning angående metaller antogs, hvaremot vid artikeln vin ständet vidblef sitt beslut. Angående sparrar och bjelkar vidblef ståndet sitt beslut och gillade voteringspropositionen. Ridderskapets och adelns inbjudning, angående skyndsamt expedierande af Rikets Ständers beslut om tullbevillningen, antogs. Bevillningsutskottets betänkande, i anledning af riksståndens olika beslut, rörande stämplade pappersafgiften: De här framställda voteringspropositionerna gillades. Härefter fortsattes föredragningen af särskilda utskottets betänkande med förslag till bränvinsförsäljningslag. Sedan denna lag af ståndet, utom 3:ne mindre återremisser, med angifne förändringar blifvit antagen, afgafs en mängd reservationer, såsom af prosten P. C. Arosenius en längre skriftlig, hvaruti, jemte olycksfulla profetior för framtiden genom denna lag, ståndet skarpt tadlades, derför att det, i stället för att bevilja begärda återremisser, fattat definitiva beslut; — af doktor Sandberg, derför att tjenstemän ej blifvit förbudne befattning med bränvinsförsäljning; att försäljning af bränvin öfver 15 kannor ej blifvit belagd med skatt, att sabbaten ej blifvit fridlyst från försäljning; af prosten Wahlander, att utskottet ej sästat afseende å hans väckta motion. Prosten Runsten upptog sin vid tillverkningslagen afgilne reservation, som tillämplig äfven här. Ett af professor Carlson väckt förslag, att diskussionen måtte så utgå ur protokollet, rönte bifall. Minoriteten ville hafva sina varningsrop förvarade åt efterverlden, och majoriteten önskade, att, då en mängd grava beskyllningar reservationsvis blifvit framkastade, de ej nakna måtte framstå i protokollet, utan att äfven grunderna för majoritetens handlingssatt måtte fir alla vara synlige. Foljden blef att diskussionen skulle protokollföras. — I Lördagens plenum förekom skatteförenklingsfrågan, hvars utgång redan är känd. För dagsverksrämans förvandling till penningar talade prosten Schram, doktor Gumalius, professor Carlson, prostarne Forssell och Holmberg, doktorerne Thomander och Såve, hvaremot biskop Annerstedt, hofpredikanten Wensioe, doktor Broman, prostarne Wåhlander och P. C. Arosenius samt professor Bring afstyrkte dagsverksräntans förvandling till penningar. Professor Lindgren och doktor Björkman förklarade sig nolentes volentes tillstyrka bifall till utskottets framställning. Sedan diskussionen blifvit afslutad och talmannens proposition på bifall blifvit besvarad med ett allmänt ja, begärde dock prosten P. C. Arosenius votering, hvilken utföll med 35 röster för bifall mot 13 för afslag. Då frågan sålunda blifvit afgjord, framställde vice talmannen sin uppfattning af ämnet i en längre afhandling, hvars hufvudsakliga innebåll var att uttala ett ogillande af dagsverksräntans förvandlande till andra räntepersedlar, samt ett förklarande att han, i fall honom tillåtits tala och rösta, skulle hafva gjort bådadera för ett bifall till utskottets nu gjorda framställning. Borgareståndets plenum d. 11:e: Lagoch ekonomiutskottets betänkande, afstyrkande hr Henschens motion om ätgärders vidtagande för lugnandet af de separatistiska rörelserna inom kyrkan och upphörande af förföljelsen emot dem, som i borgerligt afseende föra en stilla och oförvitlig vandel, äfvensom samma utskotts betänkande med förslag om en förändrad lydelse af 8 S i Kongl. förordningen om kyrkoråd af den 29 Augusti, biföllos utan diskussion. — Den af särskilda utskottet föreslagna ordningsstadga för större brännerier godkändes, med ett obetydligt undantag. Statsutskottets utlåtanden, med tillstyrkande af 225,000 rdrs anslag till uppförande i Stockholm af ett hospital för sinnessjuka samt till förbättring af Wadstena, Götheborgs och Hernösands hospitaler 150,000 rdr, bifölls. Särskilda utskottets betänkande, hvari blifvit föreslaget, att Rikets Ständer skulle i skrifvelse anhälla, att Kongl. Maj:t täcktes utfärda en förklaring angående ansvaret för bränvinstillverkning på söndagarne under den tid af nästkommande höst, då bränvinsbränning är medgifven, blef nu föremål för öfverläggning. Hr Hasselroth, som begärde uppläsandet af de i utskottet asgifne reservationer, åberopade dessa såsom skäl för afslag å betänkandet. Hr Kock var sullkomligt af hr Hasselroths mening och ansåg den föreslagna skrifvelsen vara alldeles öfverflödig. Det vore alldeles klart, att då bränvinsbränning vore förbjuden å söndag, öfverträdelsen af detta förbud skulle föranleda redskapens konfiskation och samma ansvar !