Article Image
laren Th. V. Tranchell å en utrikes gjord uppsinning till förbattring af propeller för ångsartygs drifvande. Musik. Vi hafva att redogöra för mams. Michals 2:ne konserter i förra veckan, samt pianisten Mazonis soirse i går afton. Längtan att åter höra nordens för närvaran de yppersta sångerska hade förenat härvarande musikvänner till ett ganska talrikt auditorium, som både emottog och åhörde henne med lifligaste bifall. Mams. Michals röst bibehåller änpu sin skära ljufhet, sin öppna, klara timbre, som gör denna röst så obeskrifligt och angenämt smekande för örat, och hvarje för det sköna känsligt sinne så tilltalande. Hennes föredrag af Mozart och Weber är ännu lika enkelt, slardfritt, utan mankr, och genomflägtadt af den pietet, som sådan musik alltid och ovilkorligen fordrar. Sångerskan har dessa aftnar låtit oss höra Agathas stora scen och aria, den så kallade stjernarian, ur Webers Friskytten, samt grefvinnans aria ur Mozarts Figaros Bröllop, hvilken senare dock väl alltid kommer att förblisva en af hennes skönaste triumfer. Den framkallade äfven enthusiastiska applåder. Att mams. Michal under det år, som förrunnit, sedan hon sist uppträdde härstädes, äfven gjort öfverraskande framsteg som koloratursångerska, visade hon genom sitt sätt att sjunga de båda Belliniska Arierna ur Sömngångerskan och Puritanerne. Näppeligen torde man få höra en snabbare, renare och på samma gång äfven mjuk, kromati-k skala, hvilken hon genomlöper så i uppsom nedgående alldeles mästerligt; hennes drill är snabb, rund och jemn; hennes kadenser med sina förminskade intervaller alldeles Åklockrena och hennes föredrag i dessa saker är särdeles lifligt. Lägger man nu härtill att mams. Mislul aldrig forcerar, eller öfveranstränger sina höga och högsta toner, så är ej underligt det stora rykte, hon redan här hemma sorvärsvat sig, och med stor saknad — ehuru det för hennes bästa måste så vara — tänker hvarje sann vän af fosterländsk skön konst, att den tid ej är långt asflagsen, då mams. Michal inför fråmmande nationer går att öka antalet al de härolder, som för dem burit vittnesbörd om den svenska sången. Sällskapet -Sångens vänner biträdde äfven nu med vanlig beredvillighet, och utförde några af sina vackra körer, bland hvilka Sångarfanan af Frieberg ganska mycket anslog, såväl för sjelfva kompositionens sriskhet, som för den liflighet, eld, kraft och nyancering, hvarmed den sjöngs. — Några Lieder för violin, spelade ganska vackert af dir. Czapek, samt ett par ouverturer för dubbelquartett utgjorde de öfriga syllnadsnumren. Efter konserternas slut uppvaktades mams. Michal med serenad af sällskapet Sångens Vänner, hvarvid äfven nedanstående, af en sällskapets ledamot författade, impromptu till henne öfverlemnades: Till Louise Michal efter hennes konsert d. 10 Aug. 1854. (Impremptu.) Det giss en makt, hvars höga, sköna välde Sin hyllning får båd fjerran och båd när. Hvarthän dig ödet än i verlden ställde, Af denna makt du dock beherrskad är; En gudamakt, som qvar på jorden glömdes Som minne af ett bättre, saligt land, I fallets stund, då menskans ande dömdes Att genom lifvet gå vid sorgens hand. Den ljufva makten blef ej mången gifven, — Man finner den allenast någon gång — Sin herrskarlag den har i bjertan skrifven, Och vet, dess namn på jorden nämnes Sång; Och der, hvar denna makt sitt välde öfvar, Den kommer oss att glömma lifvets qval, Den mildrar sorgen och den smärtan döfvar . .. Den makten, den blef Din, Louise Michal! Haf tack för Dina sånger, ädla qvinna, För Dina toner, rena som Din själ! I våra bröst skall minnet af dem brinna Det minnet årda Sångens vänner väl. Må Dina rena, ljufva toner klinga I våra bygder ännu mången gång!... Och nu, tag mot den tack vi här Dig bringa: Haf tack, Louise, tack för Din sköna sång! Herr Masonis soirte var ganska såtaligt besökt, en omständighet, som väl till en del får tillskrifvas den för konserter mindre lämpliga årstiden, äfvensom vår publiks obekantkap i allmänhet med herr Masonis talang. — Herr Masoni tillhör denna oräkneliga skara af pianister, hvilka aldrig bjuda på någon gediegen, vacker musik, utan endast framhålla sådan, der exekutörens fingerfärdighet intager första rummet. Sådant kan vara vackert att se — såsom fallet verkligen är med hr Masoni — men 124. att hära RQ AÄirhoifvarange

15 augusti 1854, sida 3

Thumbnail