)rna, I T. Nilssons snedt emot Kusttorget 1 dito, och I ess fördt med seger. Det går lättare att sjunga: Ur vägen Moskoviter! än att bringa detta beslut till verkställighet. Efter att om den afgisna neutralitetsförklaringen hafva uttalat den mening, att styrelsen derigenom onödigtvis pålade sig ett band för sitt handlingssätt, hvilket måste i Rysslands ögon gifva ett aktivt uppträdande å Sverges sida karakteren af ett löftesbrott, för hvilket sjelfherrskaren vid första tillfälle skulle utöfva repressalier, yttrar förf:n följande: Vi anse det icke nödvändigt, att härvid söka inverka på den rådande sinnesstämningen med uppställande af skräckbilderna af de stora krafter till sjelsslörsvar, som kunna ligga i den ryska statsmachinens inrättning, dess folkmängd, materiella ressurser af lifsförnödenheter och förakt för uppoffring af menniskolif; ty vi tro verkligen, att om de skandinaviska folken och vestmakterna tillsammans allvarligen anstränga sig och använda alla de medel, som kunna tjena till ändamålets vinnande, så kan detta ändamål äfven ernås. Men för att detta skall kunna ske, måste man åtminstone i första rummet veta — och detta måste för Sverge vara en hufvudfråga — huruvida afsigten verkligen år att åstadkomma ett sådant Rysslands försvagande eller icke. Ty om meningen icke är någon annan, än att drifva ut ryska armeen ur furstendömena, och kanske att till befriande af handeln på Svarta hafvet och Donau bemäktiga sig någon af de fästningar Ryssland nu derstädes äger, samt under tiden genom operationerna i Östersjön sätta czaren så pass i klämman, att han blir tvungen att medgilva dessa materiella garantier såsom vilkor för freden, utan att likväl i öfrigt finna sig bragt till någon vanmakt; så synes detta mål kunna vinnas utan att Sverge blott derföre skall offra sina söners blod samt utsätta sig för en framtida hämd från Rysslands sida; under det vi i alla händelser genom neutralitetens fortsättande icke kunna komma i sämre belägenhet efter freden än före den nuvarande sörvecklingens uppkomst. Med ett ord sagdt, vi hafva ingenting att invända emot deltagande i kriget, om någonting väsentligt dermed kan vinnas för Sverges framtid; men om ingenting väsentligt står att vinna, men mycket kan äfventyras både för det närvarande och framtiden, så synes det vara vida bättre att hålla oss stilla så länge som möjligt. Detta är den punkten som egentligen skulle utgöra föremålet för närvarande undersökning. : — Resultatet af denna undersökning är att: från de krigförande makternas sida ännu ingen handling, icke heller något yttrande uppenbarat sig, som ger anledning sluta till, att någon verklig sönderstyckning eller starkt ingripande förminskning I af den Ryska makten ligger i deras afsigt. Förs:n anser sålunda, att det kan sättas högligen i sråga, huruvida de krigförande makterna verkligen hafva Rysslands allvarliga stäckande till mål och anför till stöd för denna åsigt Englands Premierminister, Lord Aberdeens, kända förkärlek för Ryssland, så att han, likasom de öfriga medlemmarne af En