Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1854, sida 1

(1459. J. A. K AUG. LEFFLER. Frågan om en förändrall slytiningstid för tjenstesolk. Det torde tillåtas oss för ett ögonblick draga våra läsares uppmärksamhet ifrån de stora yttre politiska frågorna till ett ämne, som kan synas underordnadt, men som dock är af ganska stor vigt, alldenstund tusentals menniskor båsta dermed är förenadt. Vi hafva redan förut framhållit det högst olämpliga i den närvarande tiden för tjenstehjons flyttning ifrån och till sina tjenster. Denna fråga har nyligen förevarit vid riksdagen och blir säkert der å nyo upptagen. Det är derför fara i dröjsmålet, att icke fästa så stor uppmarksamhet som möjligt på saken, så att åtminstone en minoritet nu må kunna bildas, hvilken håller frågan uppe till en följande riksdag. En af fåderneslandet högt förtjent, gammal man, med ungdomligt intresse för allt godt, började redan för två år tillbaka en agitation i detta ömne. Det var kommerserådet B. II. Santesson, som i Skaraborgs läns hushållningssällskap väckte ett förslag, alt insordra samtelige hushållssällskapers i riket mening om den nuvarande slyttningstiden. Till den ändan utsändes af Skaraborgs Hush. S. ett cirkulär, deri de öfriga Hush, Sallskaperna uppmanades att sända ombud i och för detta vigtiga ärende till Landtbruksmötet i Lidköping. Detta cirkulär åtföljdes af följande skrifvelse, hvilken, ehuru en gång förr meddelad, vi här anse oss böra reproducera: Jag tillåter mig framställa den fråga: Om ej Hushållnings-Sällskapet skulle finna En lämpligare flyttningstid för tjenstefolk, ån den nu gällande vara af den vigt för Landihushållningen, att det förtjente blifva ett Ölverlävgningsämne: Huru en Förändring dermed skulle kunna tillod gabringas? och Hvilken annan årstid, såsom mest ändamålsenlig, vore för så vål Ilusbonde som Tjenare önskvård, i stallet för den efter nu gållande legostudga använda tid? For Husbållnings-Sällskapet behöfs visserligen ej att uppråhna de ferfaldige olägenheter, som vidläda eller åtfölja den nu begagnade Flytningstidea: Huru menligt det är och alltid måste blifva, att den afflyttande tjenaren skall besörja inskördandet af den årsgröda, som esterslyttande tjenaren skall använda; Huru detta missförhållande ofta ytterligare ökas igenom den afflyttandes mindre goda hushållning med fodret under första stallningsmånaden; Huru sådant lemnar den nykomne tjenaren, med eller utan skäl, anledning att för uppkommande brist skylla på företrädaren; Huru oangenäm och besvärlig tjenarens flyttning oftast är vid de korta dagar och det svåra väglaget i slutet af October månad; Huru under vintertiden Husbonden föga, eller alldeles intet, lär att känna tjenarens duglighet vid egenteliga jordbruket, likasom tjenaren ej heller de ortens eller egarens särskilde arbetsmethoder, äfvensom öfrige större eller mindre svårigheter eller lättnader som der på stället möta årbetens verkställande, med ett ord, ej är på ringaste vis hemmastadd med de hufvudsabligaste göromål, som hans tjenst afser, innan den genom nu mera nog allmän häfu-vunna tid (redan vid Påskhelgden) för aftal om qvarblifvande i ; tjensten, äfven för det nästföljande året, inträffar och huru till desse, med flere, olägenheter af nuvarande slyttningstid, kan med fullt skäl läggas den, att efter October månads utgång mången Landtbrukare anser sig ej behöfva så mänga, eller ens någon tjenare un