Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1854, sida 1

— — —— ——— der vintermånaderne, hvaraf åter följa de ingalunda sedligheten beframjande tjenstefolks, synnerligast de qvinligas, som man kallar det, sättande sig för sig sjelfva 4 I fråga om val af annan årstid för Flyttningen, synes deremot väl ingen mera tjenlig än midsommarstiden. Den är på allt vis den angenämaste, vägarne goda, sjökommunikationerne öppna, dagarne långa; den s. k. minskeveckan emellan tjenarens flyttning ur den ena och till den andra jensten inträffade då för honom i den behagligaste tiden att besöka sine anhörige, och de i den nya tjensten med första Juli pågående sommar-arbeten böra väl få håraknas att af honom då med största munterbet angripas; ban skall ock säkerligen sjeli snart inse, huru hans egen flit och månhet under skördetiden skall bereda honom sjelf ullfredsställelse under kommande vintren; och den kannedom af hvarandra, som husbonde och tjenare under den verksamma tiden finge göra, blefve säkerligen ej likgiltig för bådas sammantresnad under den dystrare vintertiden; och när uppsägningseller tjensteförlängningsaftalstiden inträdde, skulle sådane altal komma alt grundas på Lunnen verkelig ersarenhet al ömsesidig antingen belåtenhet, eller motsatsen, ja, månne man icke bör få antaga troligt, att med en så förändrad flyttningstid vida mindre täta tjensteombyten skulle itrågakomma, enär nu ofta beslutet till uppsägning å ena eller andra sidan fattas i följd af sakvad verkelig kännedom om dels tjenstens så väl åligganden, som tördelar, under dess hufvudsakligs:e ÄUtofaingstid. dels tjenarens verkeliga arbetsformåga. I Men, huru att boppas kunna ullvägabriuga en sadan sörandring? Vi hafva sett enskilda motioner härom, äfven vid senare Riksdagar, väckas, men utan framgång; men, om en allmännare Opinion i denna sak uttalades, och hvilken jag dristar anse oldra lämpligast böra utgå från Länens Hushållnings Sallskaper, samt sedermera fromnallas och understödjas af bifvande Riksdagsmån från desamme Länen, så skulle troligen effekten blisva helt annan. Jag tar mig friheten hemställa, såvida denna motion finnes förtjent af Sällskapets uppmärksamhet, att den må beviljas remiss till Sällskapets BeredningsUtlskott, för närmare utredande af frågans vigt, och att at detsamma uppärages att kommeanicera sia med nåstgransande Länens Hushållmogs-Sallskaper för tillLägobringande af en gemensam allmännare yttring, äfvensom alt foreslå ändamålsenligaste sättet för frågans framställande, antingen vid bifvande Riksdag igenom enskilde Riksdagsmån af olika riksstånd, eller innan Riksdagen, uti en underdånig anhallan hos Kongl. Mej:t om dess nådiga proposition i ämnet ull Rikets Stander. Och vid hugkomsten, att Rikets år 1818 församlade Ständers beslut till den nu gälande slytiuningstidens antagande tillkom synnerligast efter påyrkande af omI buden från några af de Norra Länen, oen med sär: skildt afseende på deras fiskerinåring, ber jag slutligen få yttra afven den öfvertygelsen, att den nu här ifrågasatta förändringar sf flyuningstiden, väl äfven må kunna blifva partiel tör den troligen största, om ej nela öfriga delen af Riket, som dervid kan finna sin båtnad, utan att hindra t. ex. de norra Länen att vidblifva den nu varande slyttningstiden. I ett Rike af den vidd som Sverige, och med så olika lukalförhållanden och näringsfång m. m. synes of a anledningar kunna förekomma, aut stadga de för hvarje dels delästennet mest passande bushållningssätt och medel oafhångige af öfriga Rikets. Det ena och andra underställes anspråkslöst SällSkapets bepröfvande. Lidköping den 2 Augusti 1852. B. II. Santesson. Iill svar härå anlände vid skiljda tider isfrån följande Hushällssällskaper följande svär: Gutheborgs och Bohus läns hushållningssålskap : Löfte att sörse en eller flere af sällskapets ledamöter, som kunna finnas hugade att bevista mötet i Lidköping med nödig instruktion och fullmakt, att såsom ombud deltaga i kommitta för detta ärendes behandling; — ombudet lärer dock ej hafva gillat motionen. Kronobergs lans: ÅAtt dess förvaltnings-utskott sunnit, lika med motionären, att slersaldige af honom sannt och trälfande teknade olägenheter vidlåda den nu begagnade slyttningstiden, och alltså delade i allo hans tanka, att midsommartiden är den mäst tjenliga årstid Mesks————————— — — ——————— RR 124 1