Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1854, sida 2

kattegangs och Polissaker. I polisen har Ånyo förevarit målet angående den bekante poliskunden stenhnggaren Gerd, senast tilltalad för att ha öfversallit och slagit manspersonen Gustaf Andersson, hvilket skulle ha tillgått sålunda, att då Gerd en dag mött A. på vägen vid Rosenlunds fabrik har Gerd, utan någon anledning från A:s sida, först skuslat målsegaren och derefter gisvit honom några slag, hvilket återigen helt och hållet bestreds af svaranden, som påstod sig icke tillförne sett målsegaran. Af vittnesberättelserna upplystes emellertid, att Gerd uppfört sig på sätt angifvelsen innehöll, hvadan han också fick sota för sin påslugenhet med att böta för vägafridsbrott 13 rdr 16 sk. och för 3 slag 1 rdr 24 sk., eller i brist af bötestillgång i stället undergå 13 dagars häkte vid vatten och bröd. Fyr åker till fnkan. En af dagarne hade den på Hksdagsmannaskan och medalj spekulerande förre artilleristen Fyr supit sig plakat full, hvarefter han på Korsgatan gifvit ett frispektakel; men som sådant skett utan behörig tillåtelse och Fyren dervid gormat, hvilket föranledt folksamling, hade polisen blandat sig i spelet, då Fyren blef så oregerlig att man icke kunde få bugt med honom på annat sätt, än att en kärra måste anskaffas, hvarpå han ofrivilligt fick åka till polisfinkan. Vid förhöret härom i poliskammaren var han deremot helt spak, enär han väl visste hvarthän resan nu gällde. Polismäst.: Nu har ni burit er vackert åt, Fyr. Fyr: Ja, ja, gunås, denna gången har jag spelat illa, men bättre lycka nästa gång. Polismäst. : Ni har varit full och fört ett fasligt oljud på gatan. Fyr: Jo, jo, inte utan, denna gången var jag illa deran, men det var ändå beskedligt att jag fick åka, när jag icke kunde gå. Polismäst.: För fylleri och oljud bötar ni 5 rdr bko; och blir genast nedförd till häktet, för att undergå sörvandlingsstraslet. Fyr: Jo, jo, Eyr, så går det när du vill spela ,lustig Fyr. Då flickan Amanda Boman och jungfru Elsa Maria Jansson, som är restauratrice vid en klubb i Masthugget, en dag för icke längesedan mött hvarandra på vägen derstädes, ha de som goda vänner helt förtroligt helsat på hvarandra, hvarefter jungfru Elsa börjat samtalet sålunda: Se, god dag, mamsell Boman; är mamsell ute på slag i dag? Amanda: Det är väl du, som är ute på kryssning, kan jag förstå. Har du ännu haft något besök på morgonqvisten ? Jungfru Elsa: Nej, mamsell lilla, men jag hoppas du sjelf icke blir utan fremmande i dag. Amanda: Jaså, nå då får du säkert påhelsning i morgon, din markatta. Jungfru Elsa: (i det hon flyger på Amanda och nyper henne i näsan, som hon vrider omkring.) Håll till godo, lilla mamsell Boman, hoppas du icke mår illa deraf, (ryckande en shawlett af henne) farväl mamsell lilla, må alltid väl. Lilla mamsell Boman fann sig emellertid föga belåten med jungfru Elsas närgångna vänskapsbetygelser, hvarför hon uttagit kallelse å henne att stä till svars i polisen för sitt djerfva beteende. Vid målets påropande inställde sig Amanda Boman, men jungfru Elsa lät sig icke afhöra. Om tilldragelsen berättade Amanda på sätt förut blifvit relateradt, hvarefter poliskammaren ålade jungfru Elsa Maria Jansson att böta för de Amanda Boman tillfogade förolämpningar I rdr 32 sk. bko, hvarjemte den senare förklarades skyldig utgifva 32 sk. bko för det hon oqvädat jungfru Elsa. I brist af böter skola hvardera af dem afstraslas med 4 dagars fängelse vid vatten och bröd. l— mmm mn EE