— — ———— stem; så hasva slera tyska stater ett gemensan tullväsen, under det Sverge och Norge, soi äro politiskt förenade, hafva helt olika båd myntoch tullväsen, andra exempel att fört ga. Nu inser hvar man, att likhet och g. mensamhet i dessa inre, borgerliga förhållar den är långt vigtigare än det politiska san bandet, som utan den förra gemensamheten bl af intet värde, om icke för en regentätt, soi derigenom erhåller en högre civillista. Det: beklagligt, att man förbisett detta, vid ordnar det af de Svensk-Norska unionella förhållande na, och att de båda ländernas lagstiftand makter handlat fullkomligt främmande för hva andra, då det gällt reformer i en hop inre ai gelagenheter, der de bort möta hvarandra. 8 bar t. ex. den Svenska ministeren föreslas och den Svenska riksdagen beslutat ett ny system i afseende å mynt, mått, mål och vig utan att man härom satt sig i någon komm nikation med Norrmännen (man hade do bordt göra det äfven med Danmark på det ac en enhet i nämnde afseenden kunnat blif rådande i de tre Skandinaviska länderna.) handla de Svenska och Norska riksförsamli garne så främmande för hvarandra i afseen. å tullsatsernas bestämmande, att det nära nt uppstått ett tullkrig mellan de båda brodrafken. Icke heller har man mött hvarandra fråga om Postväsen, m. m., än mindre sö komma till någon harmoni i afseende å k; kociviloch kriminallagar, näringsbeskattni (t. ex. beskattningen å bränvinsbränning, de Norge handlat alldeles oberoende af Sverg och detta ganska visliga) o. s. v. Annu my ket mindre har UInionsregeringen sökt åväg bringa någon likhet mellan de båda Statern representativa författningar, hvilket gör att h olika principer råda inom de båda länderna. När nu en ny union för Sverge komm i fråga måste man låta varna sig af dennal dröfliga erfarenhet, på det att unionen ej mi te blifva blott ett löst, yttre band, utan förening, med fastare, inre samband. Hu långt man i detta fall bör och kan gå, b dock en fråga, som sedermera får afhandl Det kan vara nog till en början att här hafva sastat uppmärksamheten. Tydligt är emellertid att en sådan förening skulle bere både Finland och Sverge de mest dyrbara f delar. Men det var ej allenast om fördelen : Sverge vi skulle tala; frågan gällde föreninge fördel för de Skandinaviska solken, sålec ock för Norge och Danmark. Det är skäl derom yttra några ord. Röster hafva höjt sig i och utgått ifrån N